• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Regissören Levan Akin (till höger) har regisserat And then we danced som visas på filmfestivalen i Cannes. Foto: Triart/Jörgen Söderström/SVT

Förbjuden kärlek i ett georgiskt danskompani i And then we danced

Uppdaterad
Publicerad

Under torsdagen hade den svenske regissören Levan Akins film And then we danced världspremiär på filmfestivalen i Cannes i kategorin Directors' fortnight. Filmen har hyllats av kritiker och publik i Cannes för den gripande handlingen om förbjuden kärlek i ett georgiskt danskompani. 

– Jag fick idén när jag såg nyhetsklipp från när några ungdomar i Georgien försökte att anordna en prideparad 2013 och blev attackerade av en “mob” av tusentals människor. De nyhetsklippen kavlades ut samtidigt som jag jobbade med min förra film Cirkeln och fastnade hos mig. Då bestämde jag mig för att jag borde göra något om det här, berättar Levan Akin för Kulturnyheterna efter den första visningen av filmen.  

Filmen handlar om unge Merab som kommer från en familj av dansare som brottas med att få ihop ekonomin. Merab har tränat hårt hela sitt liv för att få en plats i det georgiska huvudkompaniet men hans liv tar en oväntad vändning när han får känslor för den nytillkomne dansaren Irakli, som också blir hans största konkurrent i kampen om platsen i huvudkompaniet.

Filmfestivalen i Cannes 2019

Skildrar identitetssökande genom dans

And then we danced  skildrar både sökandet efter en identitet och samhällsstrukturerna i Georgien samtidigt som den traditionella georgiska dansen hela tiden är i centrum. 

– Den symboliserar tradition, georgisk styrka och kultur. Georgien är ju ett land som erövrats många gånger av olika kulturer och de influenserna finns ju kvar och danserna ser ut på olika sätt i olika regioner, säger Levan Akin och tillägger: 

– Jag tror att det här strukturella som finns med tydligt i filmen är en reaktion på att inte vilja förändras. Att få behålla sin kulturella identitet och förädla den med tiden. Men också förvanska den. För många av danserna har förändrats av kompanierna och stöpts om. De har blivit lite tuffare och hårdare än de var från början.

Anonym koreograf

Levan Akin har tidigare regisserat två långfilmer på svenska bland annat fatasyfilmen Cirkeln (2015). Nu förde berättelsen honom till hans georgiska rötter. Men att filmen kretsar kring en kärlekshistoria mellan två män visade sig skapa utmaningar i arbetet med filmen i Georgien.  

– Rent praktiskt så var det jättesvårt att hitta dansare och en koreograf som ville hjälpa oss. Tyvärr så är koreografen anonym och det är ju riktigt synd att det ska behöva vara så. Han kan inte gå ut med sitt namn för då blir det repressalier.  

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Filmfestivalen i Cannes 2019

Mer i ämnet