”En oväntad semester” gavs ut 1998 och handlar om 27-åriga Rachel kämpar med drogmissbruk. I uppföljaren, ”Ett oväntat val”, får läsarna återse den älskade karaktären, men nu ville Marian Keyes i stället skriva om åldrande och hur livet inte blir som man tänkt sig.

– Grejen med åldrande är att ingen någonsin tror att det kommer hända dem. Jag har inget emot att bli äldre, men det kan slå mig hur fort det har gått. Rachel är i en liknande situation. Vi lär oss att vid en viss ålder ska allt i våra liv vara perfekt. Rachel har nu insett att ingen någonsin når dit, säger Marian Keyes.

Gillar inte om chick lit-stämpeln

Marian Keyes är känd för sin förmåga att blanda allvar och humor och hennes böcker har sålts i över 35 miljoner exemplar. Hon anses ofta vara en av chick lit-genrens grundare, men det är inte en stämpel hon tycker om. Samtidigt bör det nämnas att många i dag ser benämningen som föråldrad eller tolkar den i positiva termer.

– Det finns många chick lit-författare som tycker om etiketten, och det är helt okej, men för mig känns det som att den skapar ett ghetto. Det blir som att i en fåra är vad vi kallar böcker, respektabla och bra böcker skrivna av män, som bara kallas litteratur. Och därborta i ett lurigt, hemskt litet hörn är det vi kallar ”chick lit”, ”tjejgrejer”. Varför kan vi inte bara säga romaner?, frågar hon sig.

Oseriöst mottagande på 90-talet

”En oväntad semester” fick ingen seriös kritik när den kom på 90-talet, berättar författaren.

– Då var det så att allt som skrevs av unga kvinnor för unga kvinnor förkastades som skräp. Det är så patriarkatet fungerar, allt som görs av kvinnor tillskrivs ett mindre värde, säger hon.

Boken har däremot levt vidare och sålts i massvis med exemplar under årens gång.

– Under årens lopp har så många människor, tusentals, hört av sig och sagt att boken antingen hjälpte dem själva att bli nyktra eller fick dem att förstå deras mödrars alkoholism. Det får mig att bli så glad, säger författaren.