Mordet på Catrine Da Costa, det osannolika dramat i Knutby och fallet Lisa Holm. Vissa brott växer ur mediernas vanliga kriminalrapportering och blir till händelser som drabbar ett helt land.

Malin Lagerlöf har arbetat mycket med att göra verkliga kriminalfall till teater och tv-drama. Hon har skrivit en tv-serie om den så kallade KB-mannen, som i början av tjugohundratalet stal böcker från sin arbetsplats och därefter sprängde sig själv i luften, och för några år sedan satte hon upp händelserna i Knutby på Uppsala stadsteaters scen.

Hon tycker sig se ett mönster i varför rättsfall som de i Knutby och Arboga får så mycket uppmärksamhet.

- Ofta handlar det om att man ser en person som till ytan lever ett liv likt ens eget. Som har jobb, familj, barn, ett ”vanligt” liv men sedan gör någonting helt gränslöst. Det fascinerar.

Rädsla för att bli utstött

Malin Lagerlöf vill inte uttala sig om Arboga-fallet, men säger att det allmänt finns vissa komponenter som behöver ingå för att ett verkligt mordfall ska kunna berättas som fiktion.

– Det är inte ett svartsjukeslagsmål på fyllan, även om det förstås kan vara väldigt tragiskt och dramatiskt. Det behöver finnas ett mysterium där. En gåta: Hur är det här möjligt? Hur kunde det gå så här?

Dessutom behöver historien i viss mån ha ett allmängiltigt värde – fallet ska gärna säga någonting om samhället vi lever i, menar Malin Lagerlöf.

– Först var jag väldigt tveksam till att skriva om Knutby. Men efter att ha gjort mycket research tyckte jag att fallet till stor del handlade om lydnadskultur och vad man är beredd att betala för pris för att hålla sig kvar i en gemenskap. Det är något jag tror att vi alla kan känna igen oss i – att vara beredd att betala ett högt pris för att inte bli utstött.