PON har som uppgift att avgöra om någon enskild person kan ”tillfogas oförsvarlig skada” av mediernas rapportering. Den har prövat anmälningar av fyra olika personer i samband med #metoo-rörelsen. Det handlar om elva publiceringar där anmälarna har namngivits i rapportering om anklagelser om sexuella övergrepp eller trakasserier, och tio av fallen anser nämnden att tidningen brutit mot ”god publicistisk sed”.

– Man borde nog koncentrerat sig i sak snarare än på person. Det vill säga att koncentrerat sig på det som lyftes fram av metoo-rörelsen. Här valdes istället i vissa fall att fokusera på enskilda personer som pekades ut för mycket allvarliga anklagelser på bitvis ganska svaga grunder, säger Ola Sigvardsson, allmänhetens pressombudsman (PO), till Kulturnyheterna.

Virtanen: Inte över med detta

Två av artiklarna som fälls, i Expressen och Svenska Dagbladet, handlar om anklagelser mot den förre Aftonbladet-journalisten Fredrik Virtanen. Han kallar artiklarna om honom för ett ”karaktärsmord”.

”Besluten var väntade men jag känner mig lättad över att PON så kraftfullt markerar mot mediernas haverier. Tyvärr är det inte över med detta, nu väntas juridiska processer mot en rad medier och personer som deltog i drevet,” skriver Fredrik Virtanen i ett mejl till SVT Nyheter.

Radioprofilen känner sig lättad

Expressen fälls också för en artikel om en tidigare Sveriges radio-programledare, som lämnade sitt mångåriga uppdrag som programledare, efter anklagelser om kränkningar på jobbet.

”Jag har med lättnad tagit emot beslutet från PO och pressens opinionsnämnd. Ingen människa ska behöva utsättas för det som drabbade mig och min familj under hösten. Jag är glad att PON betonar vikten av att inte använda sig av anonyma källor och rykten.”, skriver radioprofilen på sin offentliga Facebooksida.

Mattsson: Det var rätt att publicera

Expressens ansvarig utgivare, Thomas Mattsson, säger till SVT Nyheter att han respekterar PON:s hållning, men vidhåller att tidningens publiceringar gjordes med rätta.

– Jag tycker att det var rätt att publicera så som Expressen gjorde vid det här tillfället. Nu har opinionsnämnden kommit fram till att det var fel att namnge de här personerna och den hållningen får man ha respekt för, säger han.

– Men om man skulle tolka opinionsnämndens syn på vem som är en offentlig person då ska man komma ihåg att då hade inte de amerikanska dagstidningarna kunnat publicera granskningarna av filmproducenterna Harvey Weinstein. Hade de inte gjort det så hade vi inte haft någon metoo-rörelse överhuvudtaget, säger han.

Svenska Dagbladets ställföreträdande ansvarig utgivare, Niklas Kierkegaard, säger till SVT att även de respekterar dagens beslut, och att de kan komma att anta en försiktigare hållning framöver.

– Framåt inser vi att om PO ska inta den här hållningen måste vi vara försiktigare om vi vill undvika att bli fällda. Å andra sidan tycker jag att vi vid tillfället för när de här publiceringarna skedde hade så pass mycket uppgifter att vi hade grund för båda de här publiceringarna.

Metoden som kritiseras

Flest fällda artiklar, fem stycken, handlar om våldtäktsanklagelsen mot den dåvarande TV4-programledaren Martin Timell (han friades av Attunda tingsrätt tidigare i juni). Vi har sökt Martin Timell för en kommentar.

En krönika i tidningen Arbetaren fälls för att grovt ha brutit mot publicistisk sed. Anmälaren av den artikeln har valt att vara anonym. Toivo Jokkala, chefredaktör för tidningen, säger det ”aldrig är roligt att bli klandrad”, men att det ”behövs en diskussion om pressetiken i det nya medielandskapet”. 

– Vi har ställt oss bakom det pressetiska systemet och nu klandras vi för att inte följa det. Samtidigt får inte tidningar bli för rädda för att göra vågade publiceringar ibland, säger han.

I en debattartikel på Dagens nyheters sajt skriver allmänhetens pressombudsman (PO), Ola Sigvardsson, om hur de fällda publiceringarna i sina fall inte handlar om att de rapporterat om metoo-rörelsen i sig – utan om hur rapporteringen gått till.

”Det är inte att de rapporterat om #metoo-rörelsen. I fällningarna betonas att sexualbrott och sexuella trakasserier är ett allvarligt samhällsproblem. Det är således inte att, utan hur, tidningarna rapporterat som kritiseras”, skriver han i debattartikeln.