Det stormade rejält på förhand kring onsdagens avsnitt av Uppdrag granskning, som kretsar kring #metoo.
Avsnittet kritiserades av den i programmet granskade personen på bland annat Facebook och Instagram – där den ansvariga reportern anklagades för att under intervjun ha använt sig av härskartekniker och ställt olämpliga frågor.
Även Uppdrag gransknings reporter använde sig av Facebook för att där berätta att hon upplever sig vara utsatt för ett drev i spåren av intervjun.
”Som att blanda äpplen och päron”
I ett nytt medielandskap inställer sig också allt oftare frågan kring vem som egentligen äger en historia – och huruvida enskilda personer med hjälp av den inneboende makten i sociala medier tagit över journalistikens traditionellt granskande roll.
Enligt mediestrategen Brit Stakston handlar det dock om två helt väsensskilda roller – där opinionsbildare inte styrs av någon ansvarig utgivare.
– Det är att blanda äpplen och päron. Däremot har den här typen av folkrörelse och dessa opinionsbildare fått nya verktyg – men det betyder inte att man gör det fullt ut – snarare driver man oftast frågor ur ett perspektiv, medan journalistiken vill visa båda perspektiv, säger hon till Kulturnyheterna.
Varning för aktivism
Enligt Brit Stakston är det snarare civilsamhället och inte journalistiken som ställs inför utmaningar i medielandskapet efter #metoo-uppropet. Men hon varnar också för journalistisk aktivism.
– Att vi alla har en tryckpress i vår ficka betyder inte att journalistiken har spelat ut sin roll, men journalistik är inte aktivism. Här håller vi på att blanda ihop det här fullständigt och tappa proportionerna – det gäller även #metoo, säger hon.
”Journalistiken måste stanna vid sin uppgift”
Efter att stormen efter höstens #metoo-upprop så småningom börjat lägga sig finns det också all anledning till ett visst mått av självkritik inom journalistkåren, enligt Brit Stakston.
– Vi kommer ju att få se fler folkstormar och då behöver man en journalistik som förmår se bakom kulisserna och faktiskt granska de här rörelserna. Min uppfattning är att journalistiken blir väldigt nervös när de digitala stormarna och svärmarna rör sig.