Därför höll media tyst om Syrien-svenskarna

Uppdaterad
Publicerad

De kidnappade frilansjournalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström är nu släppta. Men att rapportera om kidnappade journalister kan vara rent livsfarligt.

De två frilansjournalisterna, Magnus Falkehed och Niclas Hammarström, som varit kidnappade i Syrien sedan den 23 november förra året, är släppta. Det bekräftar Utrikesdepartementet idag. Under den en och en halv månad som journalisterna varit bortförda har svenska medier rapporterat återhållsamt om fallet – en medveten strategi för att inte utsätta de kidnappade för ytterligare risker.

– Det finns många problem med att rapportera. Vi måste ta hänsyn till anhöriga och när det är kidnappningar där det är svårt att få ut information om vad som hänt, måste man vara extra försiktig, säger Ulf Johansson, programchef SVT riksnyheter.

Syrienkriget

Världens farligaste land för journalister

I slutet av november åkte Magnus Falkehed och Niclas Hammarström till det som organisationen, Reportrar utan gränser kallar för världens farligaste land för journalister. Sen 2011 har mer än 110 journalister dödats och 60 har kidnappats eller sitter i förvar.

Expressen kritiserades för att man i ett tidigt skede gick ut med namnen på de kidnappade journalisterna, det ansågs kunna förvärra situationen och när Aftonbladet lät teckna en påminnelsebild av Magnus Falkehed och Niclas Hammarström gick journalisten Kurdo Baksi ut och sa att bilden satte de kidnappades liv i fara och att exponeringen i media höjer lösensumman.

– Under de första dagarna var det en ganska intensiv rapportering jämfört med hur man brukar hantera den här typen av kidnappningar i Syrien, säger Marie Nordstrand utrikesjournalist som själv rapporterat från Syrien.

Farlig medierapportering

Marie Nordstrand tror att den första rapporteringen kan ha förvärrat situationen för Magnus Falkehed och Niclas Hammarström.

– Det kan ha förstört förhandlingspositioner och skapat en situation som var farligare för dem. Nu vet vi ännu inte hur det gick till, men det kan ha bidragit negativt till situationen.

Varför är uppmärksamheten i media så farlig?

– Om de människor som vi rapporterar mycket om, uppfattas som extra värdefulla eller extra tunga i sammanhanget så kan det driva upp värdet på dem. Det kan också finnas en risk för att andra kidnappargrupper vill ta över de tillfångatagna från den ursprungliga kidnappargruppen, säger Ulf Johansson.

Är det inte viktigt för allmänheten att få reda på vad som händer?

– Som jag ser det är det ett övervägande. Man måste sätta det här i relation till varandra, och i det här fallet så sätter man dem i så pass stor fara att det kanske är viktigare att låta diplomater och andra att försöka ta reda på vad som händer innan allmänheten får reda på det säger utrikesjournalisten Marie Nordstrand.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Syrienkriget

Mer i ämnet