I mars 2018 lämnade representanter från 65 olika metoo-upprop en kravlista på sju punkter till jämställdhetsministern. Bland annat att satsa på sex- och samlevnadsundervisning, utreda fler anmälningar och att använda metoo-uppropens expertis i statliga utredningar. 

Nu kräver de svar på vilka konkreta åtgärder regeringen vidtagit. 

- Vad har hänt? Hur har det gått? Hur ska ni arbeta vidare? Vi vill se mer intresse för att det här faktiskt hände och att det var en folkrörelse, säger skådespelaren Sofia Helin.

Jämställdhetsministern svarar

– De här kraven är jätteviktiga medskick till regeringen och de har vi också med oss. Vi har kommit längre när det kommer vissa delar och vi har lite längre kvar när det gäller annat, säger jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP).

Hon pekar på beslutet om obligatoriska moment om sex och samlevnad på lärarutbildningarna, samt på införandet av samtyckeslagen, som exempel på framsteg sedan metoo-hösten. 

– Jag har all förståelse för människor runtom i vårt samhälle som tycker att vi inte kommit tillräckligt långt, fortsätter Åsa Lindhagen.

Kritik mot medier 

Representanterna för de olika me too-uppropen riktar nu också kritik mot medier. De menar att fokus förflyttats från den verkliga frågan, och att debatten efter metoo-hösten kommit att handla mer om enskilda namnpubliceringar och kritik mot rörelsen för att de uthängningar som gjordes. 

– Det har varit väldigt mycket fokus på det som har gått fel, på det negativa, på vilka det är synd om. Och väldigt lite fokus på förändring och framåtrörelse, säger Sofia Helin.