Under Rysslands firande av Segerdagen hörs varje år gamla patriotiska melodier från 1940-talet, som Det heliga kriget eller Mörk är natten, men också nyare krigslåtar som Vi är folkets armé från 1982 och Om den där våren från 2015.

– Låtarna fyller en rituell funktion med sångerna och marscherna som kommer tillbaka år efter år. Det här låtarna handlar generellt om uppoffringar och om hur kriget fortfarande är närvarande och aldrig får glömmas bort. Låtarna beskriver det som att när Sovjetunionen segrade 1945 så befriade man världen och sedan den dagen så faller ett ljus över oss alla. De handlar om att man aldrig får glömma fosterlandet, säger Gunnar Åselius, militärhistoriker vid Försvarshögskolan.

Började spelas under 60-talet

Det var under 60-talet som patriotiska låtar började att spelas i hög utsträckning under Segerdagen. 

– Det är efter Chrusjtjovs fall som Sovjetunionen stagnerar på allvar. Innan det fanns en starkare tro på kommunismen och ett framåtblickande. Efter 60-talet blir det ett mer nostalgiskt tillbakablickande och det här blir en överordnad kult av andra världskriget, av uppoffringar och av de döda, säger Gunnar Åselius.

Viktiga för Putin

Många ryssar har en emotionell koppling till låtarna, som fungerar lite som jullåtar som återkommer år efter år, berättar Gunnar Åselius. Låtarna väcker traumatiska minnen av släktingar som dog under andra världskriget. 

Men ju mer avlägset minnet av segern i andra världskriget blir desto mer behöver Putin förstärka det, menar Gunnar Åselius. Och låtarna har som patriotiska element på så sätt blivit ännu viktigare.

– Den patriotiska aspekten av ”Det fosterländska kriget” har blivit viktigare och viktigare, det finns inte så mycket annat ideologiskt innehåll att lyfta fram, säger Gunnar Åselius.