Dagarna efter branden växte en minnesplats fram utanför diskotekslokalerna. En 150 meter lång mur av fotografier, texter, gosedjur, ljus och blommor blev samlingsplats för en stad i sorg.
Stadsmuseet fick snart i uppdrag av kommunen att ta hand om minnessakerna och arkivera dem för framtiden. De samlades in och har förvarats i ett av museets magasin sedan 1998. För att visa hänsyn för de anhöriga, har museet valt att inte börja registrera föremålen förrän i år, skriver Göteborgs-posten.
Två år efter branden röjdes diskotekslokalen ut, för att göras om till minneslokal, vilket museet också var med och dokumenterade. 2001 fick de anhöriga komma och hämta upp de saker de ville ha från platsen och inte förrän i mars i år började museipersonalen packa upp det som arkiverats i kartongerna. De föremål som var i för dåligt skick rensades ut och det som återstår i dag är ungefär en tredjedel av det som ursprungligen utgjorde minnesväggen.
”Backabranden ingår i historien”
Gosedjur, brev, teckningar och blommor har fotograferats och registrerats i Stadsmuseets databank och är nu sökbara för alla. Det handlar om 150 föremål, cirka 200 bilder och ungefär 700 texter, som är bevarade för framtiden.
Marie Nyberg är intendent på Stadsmuseet och menar att minnesföremålen är en del av Göteborgs historia.
– Det är bra att museet har det här materialet, nu har vi koll på det och kan använda det till andra utställningar. Vi ska till exempel bygga en ny 1900-talsutställning, Backabranden ingår i historien som en stor och sorglig del, säger Marie Nyberg i GP.