– Människor har olika sårbarhetsfaktorer, och att trycka på dem känns ju onödigt, säger Mona Berglund på adoptionsföreningen Barnens vänner.

En sårbar punkt för adopterade kan vara omgivningens många frågor som kan vara svåra att hantera, och med årets julkalender kan de bli fler, menar hon.

Orealistisk bild av adoption

En av huvudkaraktärerna i Mirakel är föräldralösa Mira som bor på barnhem, och ska adopteras. Adoptionsprocesser idag tar stor hänsyn till barnets önskemål och bästa, något Mona Berglund inte tycker framgår i Mirakel. Hon ifrågasätter även att barnhemmet i serien kallas för HVB-hem.

Kritiken går igen i grupper för adoption på sociala medier, där en del föräldrar oroar sig över konsekvenser för adopterade barn.

– Barn riskerar att få stora frågor som är svåra att hantera. Frågor som: Hur blev du vald? Var du på HVB-hem? Lever dina riktiga föräldrar?, säger Mona Berglund.

I videon ovan kan du se några av scenerna som kritiseras och höra adoptivföräldern Conny Norén förklara varför.

SVT-chefen: Är en saga

Enligt Johanna Gårdare, avdelningschef på SVT Barn, är avsikten inte att ge en realistisk bild av verkligheten. I ett uttalande till Kulturnyheterna skriver hon att:

”Mirakel är en saga som handlar om en tidsresa där två flickor kan förflytta sig mellan år 1920 och 2020. Som i all fiktion finns det delar som inte stämmer med verkligheten, det är fiktionens uppgift – att skapa fantasivärldar. Vi är ledsna om några upplever att vår skildring av adoption eller HVB-hem påverkar dem negativt. Vår ambition har varit att tillföra sådant som kan vara svårt eller komplicerat.”