I utställningen ”Tusen år av kvinnokraft” ville Länsmuseet samla in och skildra berättelser om kvinnor som levt i det fördolda och förtjänar att lyftas fram. Men i nya direktiv från Kulturförvaltningen ingår också att numera vara ett digitalt museum, något som skulle visa sig lättare sagt än gjort. När museet ville sponsra inlägg som lyfter fram kvinnor blev det stopp i Facebooks system.
Till en början trodde Lenita Gärde att det hela var ett missförstånd och hon kanske själv hade missat något. Men efter att ha verifierat sig själv med legitimation, publicerat inlägget flera gångar och till sist tagit hjälp av en digital byrå kom beskedet från sociala medier-jätten. Nobbad igen.
Feministiska inlägget likställdes med ”grovt språk”
Inlägget innehöll ”grova ord”, enligt refuseringsbeskedet. Facebook lyfter som exempel upp ord som ”skit” och ”arsel” – men museets inlägg innehåller ord som är svåra att tolka som grova, du kan läsa hela inlägget längst ner i faktarutan.
– Det blir verkligen absurt. Klippet handlar om en amatörfotograf som dokumenterade sin vardag, något som var väldigt annorlunda i början på 1900-talet. Men jag förstår jag inte hur det skulle kunna uppfattas som kontroversiellt. Däremot hade vi hashtaggat inlägget med feminism, kvinnokraft och jämställdhet, förklarar Lenita Gärde som spekulerar i om inlägget därför bedömdes som grovt.
I ett blogginlägg med rubriken ”Konsten att marknadsföra kvinnohistoria” riktar Lenita Gärde nu skarp kritik mot Facebooks förfarande som hon kallar för ”skrattretande”.
”Livesända män som slåss är tydligen okej”
”Vi har gjort en digital utställning om betydelsefulla kvinnor, men #feminism, #jämställdhet och #kvinnohistoria är enligt Facebook användande av grova ord som är politiskt laddade. Hur ska vi kunna synliggöra vårt kulturarv och vår kvinnohistoria om vi inte kan använda dessa ord i vår marknadsföring? Och framför allt, hur kommer det sig att dessa ord anses grova?”, frågar sig Lenita Gärde i inlägget som har fått stor spridning.
Hon påtalar också att hon eftersträvar en dialog med företaget, men att det i princip varit omöjligt att få tag i någon.
– Man känner sig både diskriminerad och konfunderad. Att livesända män som slåss är tydligen helt okej, men våra annonser är det inte? Vi har ett regionalt uppdrag där vi ska synliggöra vårt kulturarv, det blir väldigt svårt när man blir censurerad på de här plattformarna, säger hon.
SVT Nyheter söker Facebook för en kommentar.
Läs inlägget som var för grovt för Facebook
[Kvinnokraft]
Det var inte ovanligt att kvinnor ägnade sig åt fotografi när den nya fototekniken introducerades på 1800-talet. Fotografyrket var inte heller skråbelagt vilket gjorde det möjligt för kvinnor att arbeta som fotografer och öppna egna ateljéer. Med 1864 års näringsfrihetsförordning fanns det inte heller några formella hinder för kvinnor att bli småföretagare. Det fungerar också att förena yrkesarbete med familjeliv. Men amatörfotografering var en dyr hobby, vanligtvis bara för välbärgade män. Det var därför sällsynt med kvinnliga amatörfotografer med en bakgrund som Nanna Tingvall hade. Hon var en aktiv fotograf mellan 1905-1911. Läs mer om henne i vår digitala utställning Kvinnokraft.