– Debatten på sociala medier har eskalerat och vi har nu tagit bort den aktuella bilden ur utställningen. Utställningen står inte och faller med just den bilden och vi vill inte väcka onödig anstöt, säger Pia Löfgren, museichef på Eksjö museum, till Kulturnyheterna.
– Det är bra att bilden tagits bort men museet verkar inte förstå problemet med att tavlan och texten fanns uppe till att börja med, säger instagramprofilen Maya Mbog Rosén som reagerade på bilden när en vän till familjen, som besökt utställningen, skickade den till henne.
”Förstör svarta barns självkänsla”
Bilden i fråga ingår i den så kallade Pyttans AB och CD-lära, som gjordes av konstnären Albert Engström och författarna Verner von Heidenstam, Gustaf Fröding och Birger Mörner 1896.
Maya Mbog Rosén har på sina sociala medier kritiserat museet för bilden, som illustrerar bokstaven N i alfabetet och vars titel är N-ordet. I anslutande bildtext står även ett rim där ordet förekommer. Maya Mbog Rosén beskriver i sina inlägg bilden som en rasistisk nidbild som förstör svarta barns självkänsla och normaliserar rasism.
– Det är blackface-bilder där svarta personer liknas vid apor. Får svarta barn veta att det är så andra ser på dem, så är det klart att deras självkänsla rubbas och deras bild av sig själva blir väldigt negativ. De här bilderna används för att göra narr av människor, säger hon.
Museichefen: ”Ville visa tidsandan och ta upp brännande frågor”
Efter publiceringarna har museet fått hundratals kritiska mejl. Nu tas bilden bort.
– Det är en bild som tagits ur sin kontext i de inlägg som cirkulerar på sociala medier. Fenomenet sociala medier har sina för – och nackdelar, men det blir ju verkligen att piska upp en stämning hos folk som inte ens har besökt utställningen själva. Det är tråkigt, säger museichefen Pia Löfgren.
I anslutning till bilderna skriver museet: ”Eksjö museum är medvetna om att en del av bilderna idag väcker starka känslor. Albert Engström-utställningen är dock tänkt att vara en spegling av sin tid. Därför har vi valt att visa bildsviten i sin helhet, utan att censurera något.”
– Vi ville sätta fokus på Albert Engströms tid, på de tankar och värderingar som fanns då. Vi tar upp brännande frågor om alkoholen, kvinnosynen och rastanken. I en annan del av utställningen sätter vi också in bilderna i en historisk kontext.
Delen av utställningen, som inte ligger i direkt anslutning till bilderna i Pyttans AB och CD-lära, har titeln Rastanken. Där beskrivs tidsandan och de rasbiologiska strömningar som låg i tiden, man visar också ett exempel på en antisemitisk nidbild (se bildspel ovan för hela informationstexten).
– Vi kan inte glömma historien och sopa det under mattan, utan vi måste kunna diskutera och förstå det som hänt och inte göra om misstagen. Vi tycker det är fel att gömma det obehagliga i arkiven, det här har ju hänt, menar Pia Löfgren.
”Inte genomtänkt över huvud taget”
Maya Mbog Rosén ser saken annorlunda.
– Det är viktigt att visa historien men det måste göras på rätt sätt, det är lätt att fel människor snappar upp fel saker. Om till exempel barn besöker utställningen så snappar de upp n-ordet och nidbilden... inte kontexten bakom, menar hon.
Museet menar att det är viktigt att visa hur människosynen såg ut historiskt för att ta lärdom av den. Vad tycker du?
– Vill man prata om historisk rasism så får man göra det helhjärtat, kanske ha en hel utställning om det så att man kan gå dit och faktiskt lära sig. Att bara ha en nidbild med text där n-ordet nämns är inte ett seriöst försök att informera om problematiken med rasism. Det är inte genomtänkt över huvud taget.
De finns de som skulle tycka att det här är ett ingrepp på yttrandefrihet eller konstnärlig frihet. Vad säger du?
– Den diskussionen är svår men jag anser inte att det är ett ingrepp på yttrandefrihet eller konstnärlig frihet i och med att det faktiskt kränker så pass många människor.