Som reporter får man inför en intervju med maestro Morricone ett mejl med ett par råd från hans agent för att på bästa sätt undvika att skapa dålig stämning.
Ett av dessa är att inte inleda intervjun med frågor kring samarbetet med regissören Sergio Leone, som bland annat resulterade i den så kallade ”dollartrilogin” – och att framförallt inte kalla filmerna ”spaghettivästern”.
Det är också bra att undvika frågor som rör andra världskriget – och så kommer en torr uppmaning: ”Maestro tycker inte om banala frågor kring favoritregissörer, husdjur etc – detta då han ogillar ytliga intervjuer”.
Att Ennio Morricone vid det här laget tröttnat på att besvara korkade frågor från journalister borde dock inte komma som en överraskning för någon.
Redan som sexåring komponerade han sitt första musikaliska verk. Sedan dess har han skrivit musik till över 500 filmer och tv-serier och vunnit två Oscarsstatyetter. Maestro, som han tituleras, har gett otaliga intervjuer genom åren och förblir ständigt lika aktuell.
I november 2017 fyllde kompositören 90 år, men den imponerande siffran till trots var det inte aktuellt med något speciellt storslaget firande, berättar han för Kulturnyheterna på telefon från Rom.
– Jag firar aldrig min födelsedag. Jag åt middag med mina barn och min fru, men jag firade inte på något annat sätt, säger han.
Inledde karriären som trumpetare
Redan då han studerade trumpet vid konservatoriet i Rom började Ennio Morricone i smyg att arbeta som arrangör och kompositör för italiensk radio och tv och för skivbolaget RCA, villket inte sågs med blida ögon av de klassiskt skolade lärarna vid konservatoriet. Att han så småningom även började komponera filmmusik var mer eller mindre en slump, berättar han för Kulturnyheterna.
– Jag blev helt enkelt tillfrågad om att göra det – och då gjorde jag det. Jag har aldrig behövt leta efter jobb, men eftersom man är sin egen som kompositör får man sina jobb genom att antingen göra sig till ett namn – eller att ha rykte om sig att göra ett bra jobb. Så var det även med radio och tv-jobben.
Efter att Ennio Morricone 1961 komponerat musiken till filmen Il federale av Luciano Salce började uppdragen att trilla in. 1963 blev han tillfrågad att skriva musiken till För en handfull dollar – den första av filmerna i Sergio Leones västerntrilogi – och inledde härmed ett av filmhistoriens mest ikoniska samarbeten.
När regissören och kompositören för första gången träffades för att diskutera projektet fick de båda också en överraskning: de hade en gemensam historia, berättar Ennio Morricone.
– Det visade sig att vi hade gått i tredje klass i grundskolan tillsammans, och så träffades vi där igen efter alla år. Och jag kände igen honom från skoltiden.
Nära samarbete med Leone
För en handfull dollar blev en enorm succé och följdes 1965 av För några få dollar mer för att 1966 avslutas med Den onde, den gode, den fule.
Filmerna spelades av budgetskäl in i södra Spanien och Italien – länder som kunde erbjuda miljöer som påminde om betydligt dyrare inspelningsplatser i USA och Mexiko.
Leone och Morricone hade också ett mycket nära samarbete, där kompositören skrev musiken innan filmerna börjat spelas in och regissören därefter lät spela upp den under inspelningen för att försätta skådespelarna i rätt stämning.
Och enligt Ennio Morricone la Sergio Leone överhuvudtaget stor vikt vid musikens roll i sitt filmskapande.
– Musiken får pågå länge i Leones filmer – just varaktigheten är en viktig komponent i hans verk – och dess uppgift var att skapa den stämning som regissören var ute efter.
– Och symboliken i ljud – det behöver inte vara några avancerade former av ljud – gör att en film i sig blir mer lättförståelig och verklig för publiken, säger han.
”Viktigt att arbeta mycket tillsammans”
Arbetsprocessen varierar från film till film, men får maestro själv välja skriver han musiken redan innan filmen spelats in.
– Musiken kommer ofta tyvärr sist in i själva processen, vilket gör att regissören ibland inte har den tid som krävs för att förstå den. Därför vill jag först skriva och spela in musiken, så att regissören kan höra den innan filminspelningen inletts.
– När man gör sin första film tillsammans förstår man inte varandra så väl. Det viktiga är att arbeta mycket tillsammans – det är då man lär känna varandra. Annars kanske inte regissören vågar påpeka saker han känner sig osäker på för kompositören, säger han.
Listan på de regissörer Ennio Morricone samarbetat med är i det närmaste kilometerlång och innefattar, utöver Sergio Leone, Bernardo Bertolucci, Giuseppe Tornatore, John Boorman och Quentin Tarantino.
Men på frågan vilken av alla dessa regissörer han samarbetat bäst med blir det stopp från maestro.
– Det svarar jag aldrig på. Helt enkelt för att jag bara har arbetat med de regissörer jag kommit överens med. De jag inte har kommit överens med har jag inte heller arbetat med.
– Har jag känt att det funnits en risk för missförstånd vad gäller villkor och åsikter har det inte blivit något samarbete innan vi rett ut dessa, säger Ennio Morricone till Kulturnyheterna.
Ennio Morricone ger två konserter i Sverige: 26/1 på Göteborgs konserthus och 27/1 på Globen i Stockholm under turnén Last ever tour.
Ennio Morricone
- Föddes 1928 i Rom – en stad han därefter alltid bott i.
- Studerade trumpet vid Conservatorio di Santa Cecilia och började därefter arbeta som arrangör och kompositör för den italienska underhållningsindustrin och för skivbolaget RCA.
- Har vunnit två Oscarstatyetter: 2007 en heders-Oscar för sina bidrag till filmmusiken och 2016 för musiken till Quentin Tarantinos The hateful eight. Utöver detta har Morricone nominerats ytterligare fem gånger för filmerna Himmelska dagar, The mission, Bugsy, Malèna och De omutbara
- Belönades med Polarpriset 2010.
- Har utöver filmmusik skrivit ett stort antal klassiska verk och musik för italinska artister som Mina, Domenico Modugno, Rita Pavone och amerikanska Joan Baez. 1987 skrev han också låten It couldn’t happen here med Pet Shop Boys.
- Var under några år på 60-talet medlem av kollektivet Il gruppo di imporvisazione Nuova Consonanza – kallad Il Gruppo – som skapade experimentell musik.
- Filmer i urval: För en handfull dollar (1964), Slaget om Alger (1966), Salò, eller Sodoms 120 dagar (1975), Himmelska dagar (1978), Once upon a time in America (1984), The mission (1986), De omutbara (1987), Cinema Paradiso (1988), The hateful eight (2015).
- Spelar gärna schack då han inte arbetar: ”Schack är ett kreativt spel, där spelaren måste uppfinna drag och kombinationer. Man måste skapa något av inget – och lita på sin intuition”, säger han till SVT.