”Hon minns att hon vaknade upp vid ett kort tillfälle och att någon hade sina fingrar i henne med hon vet inte vem. Sedan blev det svart igen innan hon vaknade upp igen och då var det någon som hade snoppen i hennes mun och det kändes obehagligt för hon ville inte det.

Därefter blev det svart igen och sedan kommer hon ihåg att någon släpade henne och att hon kräktes och grät.”

”Därefter minns hon att hon vaknade i sjukvårdstältet med två civilpoliser som sade att det skett en våldtäkt och det var först då hon förstod att det var hon som blivit våldtagen”  – Citat ur dom.

Det handlar om Agnes. Hon våldtogs i en husvagn. Fyra män var där. Hon kände ingen av dem.

Agnes var 17 år när hon besökte Bråvalla 2014. Efter det blev allt annorlunda.

– En festival när man är 17 år är verkligen frihet. Man känner sig som någon. Mitt i identitetssökandet får man känna sig helt fri under en koncentrerad tid. Jag associerade festival med frihet och lycka, säger Agnes.

Nu gör hon inte det längre.

Brotten blev världsnyhet

Många kroppar kränktes sommaren 2016.

Dränkta i musiken på inhägnade festivalområden. Där för varandra okända människor befinner sig helt nära. Närheten som kan vara både fin och fruktansvärd.

Åtta fall av sexuellt ofredande och en misstänkt våldtäkt på Peace and Love i Borlänge.

38 anmälningar om sexuellt ofredande under Putte i Parken i Karlstad.

Tolv anmälningar om sexuellt ofredande på Trästocksfestivalen i Skellefteå.

En misstänkt våldtäkt och två anmälningar om sexuellt ofredande under Weekendfestivalen i Stockholm.

I sommar har sexbrott på svenska musikfestivaler blivit en världsnyhet. Sydney Morning Herald, en tidning vars läsare i huvudsak bor på andra sidan jorden, konstaterade att fem våldtäkter och 12 fall av sexuellt ofredande har anmälts under Bråvallafestivalen –  ”in Norrkoping, 160 km south-west of Stockholm”.

Politik av våld

I sitt Almedalstal hänvisade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson till medieuppgifter om att en kvinna omringats och antastats av ”flera män” på Bråvallafestivalen, männen hade ironiskt nog själva på sig polisens så kallade tafsa inte-armband. Ett attribut festivalbesökare bär som ett ställningstagande mot sexuellt våld.

Artikeln som innehöll de uppgifterna var skriven av en frilansjournalist och publicerad i brittiska tabloiden Daily Mail. Där blandas Bråvallafestivalen ihop med Putte i parken, och en ”mob of foreign youth”, pekades ut som skyldig. När intervjupersonen själv läste texten förstod hon ingenting. Tafsandet var, enligt henne, uppdiktat av journalisten.

Omvärldens intresse för sexbrotten är godtyckligt och de politiska utspelen snabba.

”Är det ens försvarbart att jag står här och dansar och sjunger”

År 2014, anmäldes tre våldtäkter i samband med Bråvallafestivalen i Norrköping. En av dem lades ner, men i två fall ledde utredning till fällande dom. Det är ovanligt. Ett av de fallen är våldtäkten mot Agnes. Det andra handlar om en annan 17-årig flicka, som våldtogs mitt i publikhavet. En 20-årig man drog ner hennes byxor bakifrån, och det var trångt, så hon kunde inte lösgöra sig från honom. Under tiden spelade artisten Veronica Maggio på scenen.

Mannen dömdes senare till skyddstillsyn och samhällstjänst, samt att betala skadestånd till 17-åringen.

I år var Veronica Maggio tillbaka på Bråvallafestivalen för att spela. Och i år har en liknande händelse engagerat polisen. En kvinna har anmält att hon blivit våldtagen i publiken under Zara Larssons konsert. Det finns i nuläget ingen misstänkt gärningsman.

– På Bråvalla nu senast var det lite tungt att gå upp på scenen efter att det här hade hänt på Zara Larssons konsert. Och man känner så här: är det ens försvarbart att jag står här och dansar och sjunger om det händer sånt ute i publiken? Det är verkligen djupt tragiskt. Jag förstår inte att de människorna ens letar sig till en musikfestival. Men det är djupt tragiskt var det än sker i samhället, säger Veronica Maggio.

– Det är väl det att det står i så skarp kontrast till varför folk faktiskt är där. Det är väl därför man reagerar så starkt och att det är så många runt om som inte gör någonting eller som inte märker.

”Fick räkna med att bli utnyttjad”

Agnes hade 2,3 promille i kroppen när hon våldtogs. Övergeppet filmades av gärningmännen.

– Jag kände mig väldigt liten. Det är svårt att förklara. Utsatt, säger hon.

I februari i år, ett och ett halvt år efter Bråvallafestivalen 2014, dömde tingsrätten fyra män till fängelsestraff på mellan tre och tre och ett halvt år, för grov våldtäkt respektive försök till grov våldtäkt.

Tiden som passerade mellan våldtäkten och domen gick Agnes i kbt-terapi. Hon slutade festa, stannade ofta hemma och klarade inte av skolan.

– Jag fick börja om från scratch. I den åldern är man så inne i att försöka hitta sin identitet, och jag fick omvärdera ganska mycket. Jag blev ointresserad. När andra var ute och festade var jag inne och bearbetade min ångest. Mellan 16 och 17 hade jag någon slags tonårstid, resten har varit fyllt av ångest. Istället för att ha kul med mina vänner har jag suttit på rättegångsförhandlingar och hos min terapeut. När jag gick ut skolan var jag underkänd i alla ämnen utom ett. Jag tog studenten i juni och ska läsa upp fyra kurser till hösten. Jag ligger ett år bakom, på många plan, säger Agnes.

Samtidigt ifrågasattes hennes berättelse av anonyma röster på nätet. Agnes läste själv inläggen, och fick anstränga sig för att inte svara på dem.

– När allt uppmärksammades i media, i sociala medier och på andra diskussionsforum kände jag mig ännu mer som ett offer. Det trappades upp när domen föll och blev offentlig. Folk diskuterade huruvida det var våldtäkt eller inte. Hur jag hade betett mig, att jag hade umgåtts med okända män, och att jag druckit alkohol... Att jag fick räkna med att bli utnyttjad då.

Inläggen finns kvar och det dyker fortfarande upp nya. Några meddelanden skickades direkt till Agnes, säger hon. Där framfördes att männen var oskyldiga och bevismaterialet som fält dem värdelöst. Ibland kom direkta hot.

”Bygga så jävla mycket”

Vad är en våldtäkt?

– En våldtäkt förstör självförtroendet, självbilden, sexualiteten, friheten och tryggheten. Den förstör allt som har byggts upp, och man får börja om igen. Från start. Bygga upp tilliten till andra människor, till den egna sexualiteten... Och man får bygga så jävla mycket själv när samhället eller rättsystemet inte står på ens sida.

Rättsystemet stod på Agnes sida. Det gör henne unik.

Enligt en ny rapport från polisen ökar sexuella trakasserier mot unga kvinnor på ”evenemangsområden”. Det rör sig om 60 procent fler fall förra året, jämfört med 2014. Sexuella ofredanden, särskilt mot kvinnor, ökar generellt i samhället.

När det gäller just festivaler, rapporterade P3 Nyheter nyligen, har antalet anmälningar om sexuella ofredanden ökat på 10 av 13 tillfrågade festivaler i år. Polisen säger att det förmodligen handlar om att benägenheten att anmäla har blivit större.

Svårutredda brott

Efter årets Bråvallafestival, har polisen i Norrköping lagt ner två förundersökningar om misstänkt våldtäkt. Bevisningen var för klen. Det hände på campingplatsen, och de misstänkta gärningsmannen och offren kände varandra. Det komplicerade fallen. 

I två ärenden inväntar man provsvar. Det handlar om en misstänkt våldtäkt och ett misstänkt fall av sexuellt ofredande. Övergreppet som ska ha inträffat under Zara Larssons spelning utreds också fortfarande.

– Generellt är den här typen av brott väldigt svåra att utreda. Det krävs mycket bevisning, säger Mattias Grenestam, utredare på Norrköpingspolisen.

– Det är otroligt viktigt att säkra bevisning tidigt. Initiala åtgärder spelar roll för om det blir en dom eller inte.

För vad händer med anmälningarna som medierna gör illavarslande statistik av? De flesta läggs ner. 2015 lagfördes bara sex procent av alla anmälda sexualbrott, enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Det året fick Norrköpingspolisen in tre anmälningar om våldtäkt och två anmälningar om försök till våldtäkt under Bråvalla. Utredningarna om de fullbordade våldtäkterna lades ner. Det gick inte att säkra någon bevisning. I samtliga fall rörde det sig om korta, ytliga relationer, som gick fel. Fallen av försök till våldtäkt lades också ner. Det hittades aldrig några gärningsmän.

– Domen har betytt jätte, jättemycket. Den visar att folk har trott på min historia. Jag har varit ganska priviligerad på det sättet. Jag önskar att det lett till att fler har fått en bredare bild av vad en våldtäkt är. I framtiden hoppas jag att vi får en samtyckeslagstiftning, säger Agnes.

Vad tror du hade hänt om det inte blivit någon dom?

– Jag tror att jag... I mitt fall tog det ett år innan det ledde till rättegång. Då hade jag hunnit bygga upp ganska mycket igen. Om det inte hade blivit en fällande dom, hade jag varit tvungen att börja om igen. För man känner sig så ifrågasatt och utsatt, som att ens historia inte räknas.

”Det här tar aldrig slut”

För vad spelar det för roll, att Almedalspolitiker kräver kvinnofrid från talarscenen genom att gissa gärningsmannen, att medier kräver besked om säkerhetsåtgärder från arrangörer, eller att fler anmäler vad de upplevt till polisen – om de upplevelserna aldrig blir erkända som sanningar av rättsväsendet?

– Det är bra att problemet tas upp i den offentliga debatten, men när det börjar plockas politiska poänger på det här föder det bara mer förutfattade meningar och stereotyper. Det känns inte okej, säger Agnes.

– Det här tar aldrig slut. Men jag hoppas att fler fall leder till rättegång och att festivalarrangörerna tar sitt ansvar. Det räcker inte att skicka ut ett pressmeddelande och beklaga sig över att ”det är tråkigt”. I många fall handlar det om att det är svårt att få in vittnesuppgifter. Jag vet inte vad som skulle krävas för att ändra på det. Kanske civilkurage.

De fyra män som dömdes för våldtäkten nekar till brottet, och hänvisar till att de agerat utifrån målsägandens samtycke. Domen har överklagats till hovrätten.

Bråvallafestivalen har inte kontaktat Agnes efter det som hände. Kulturnyheterna har sökt arrangören Fkp Scorpios vd utan framgång.

Agnes heter egentligen någonting annat.