Det svenska musikundret är ett begrepp som syftar till den mängd svenska artister, låtskrivare, producenter och musikbolag som blivit stora även internationellt. Enligt Christel Valsinger har studieförbunden varit mångas första möte med att spela musik.  

– Studieförbunden har ju länge tillhandahållit replokaler och musikhus över hela Sverige, ut i minsta kommun. Många vet inte ens om att ett studieförbund är inblandat när de ställer sig på darriga ben på en lokal scen.  

Viktigt för rock och metal

Hon säger att sättet som studieförbunden arbetar med studiecirklar, där ett band kan få ekonomiskt stöd till en lokal och för att spela tillsammans, har varit särskilt viktig för bandgenrer som hårdrock och metal.

Men idag gör ju allt fler musik själva hemma på sin laptop. Har inte studieförbunden lite spelat ut den rollen då? 

– Jag tror att det behövs fysiska personer och resurser som kan erbjuda en väg in, som har ett kontaktnät och kan hjälpa till på ett annat sätt än vad en ”tutorial” på Youtube kan göra.  

”Behövs någon som föser in folk”

Hon säger att studieförbunden idag satsar mer på att erbjuda tid i inspelningsstudio och låtskrivarkurser.  

– Alla har inte en resursstark bakgrund som gör att man tar för sig eller hittar till rätt platser. Där tror jag att det behövs någon som hjälper till att fösa in folk och erbjuda det förutsättningslösa testandet i början.  

Kulturministern: ”Kommer följa över tid”

Kulturnyheterna har också frågat kulturminister Parisa Liljestrand (M) om hennes syn på risken att svensk musikindustri påverkas när studieförbunden får mindre pengar.

– Jag tycker det är bra att vi kan prioritera i det här läget, men regeringen kommer följa den här frågan över tid för att se om det får konsekvenser och i sådant fall följa upp vilka.