På Rytmus i Malmö har man redan testat satsningen i ett pilotprojekt där tre elever har fått pröva på att ha datorn som sitt huvudinstrument. En av dem är Theo Hector, 17 år.
– Från början har jag alltid spelat gitarr och bas men jag tyckte att det här skulle vara en kul utmaning. Så jag testade och jag tyckte det var skitkul så jag har fortsatt, säger han.
”Kan vi inte möta ungdomarna så försvinner musikutbildningarna”
Martin Thuvesson, skolchef för Rytmus, säger att de gör satsningen för att hänga med i samtiden.
– Syftet är att följa med i hur musik skapas idag. Vi ser att många av eleverna som kommer in i dag känner sig mer hemma i miljön med datorer och vi vill låta utbildningen formas av hur samtiden och musikbranschen ser ut, säger han.
Även om just Rytmus är en eftertraktad skola så minskar antalet elever på det estetiska programmet med inriktning musik nationellt sett. Läsåret 2011/12 var antalet elever i årskurs 1 på musikinriktningen 3615 elever. Sedan dess har antalet sjunkit varje år och vid den senaste räkningen läsåret 2018/19 var det 2416 elever som gick musikprogrammet.
– Antalet ungdomar som sysslar med musik minskar inte, men de gör musik på andra sätt och om inte vi kan möta dem så försvinner musikutbildningarna, säger Martin Thuvesson.
Större musikalisk och sociokulturell mångfald
Rytmus förhoppning är att satsningen med att elever ska kunna välja datorn som huvudinstrument ska leda till en större musikalisk och sociokulturell mångfald, att de ska nå fler som är intresserade av musik.
– Att välja en musikutbildning finns i den svenska traditionen men för ungdomar som inte är födda i Sverige är det kanske inte alltid lika naturligt att välja en utbildning i musik. Men intresset för musik kan vara lika stort för de ungdomarna, säger Martin Thuvesson.
– Ta bara hiphopen och den urbana musiken som exempel. Det är den bredaste och största musikgenren men på musikutbildningarna finns den nästan inte alls. Och det glappet vill vi täppa igen.
Använder datorn i ensemble
Theo Hector som är med i pilotprojektet på Rytmus i Malmö tycker att datorn som instrument har utvecklat hans musikskapande.
– Nu har jag ett annat tänk än vad jag hade innan, nu tänker jag: ”här kan man använda en synth” eller ”här kan man sampla in någonting” på ett sätt som jag vanligtvis kanske inte hade tänkt, säger han.
Han berättar också att musikskapande med datorn inte nödvändigtvis behöver vara ensamt.
– I skolan använder vi ju oss av datorerna i en ensemble när vi spelar med andra människor också. Då kan det vara så att jag och en annan kör dator, och sen har vi en massa sångare och pianister och så och så spelar vi tillsammans, säger han.
”Inte instrumentet som skapar musiken utan personen bakom”
Theo Hectors lärare Per Berlin Englund är själv gitarrist i grunden men ser datorn mer och mer som sitt huvudinstrument.
– Att man säger ”datorn” är ju för att det är lättare för gemene man att förstå. Alla känner till en dator. Men egentligen är EDI en bättre term, säger han.
EDI står för electronic digital instrument och termen introducerades av musikhögskolan Berklee i Boston i Usa, en skola som redan har utbildningar med dator som musikinstrument. Per Berlin Englund menar att EDI är ett musikinstrument precis som andra.
– EDI består av en dator, mjukvara och en eller flera controllers som man styr systemet med. Det är ju likadant som med en gitarr egentligen. Gitarren ju en låda med strängar som man kan lära sig att få ton i, det är precis samma sak med EDI, säger han.
– Det är ju trots allt inte instrumentet som skapar musiken utan personen bakom som tar musiken framåt.
Musikgymnasiet Rytmus finns förutom i Malmö också i Stockholm, Göteborg, Örebro och Borlänge.