”Ungdom utan Gud” är i grunden en roman, skriven av den antifascistiske österrikisk-ungerske författaren Ödön von Horváth år 1937.

Historien är förlagd i 30-talets bruna Tyskland, där en lärare tvingas lära ut en fascistisk världsbild, trots att det går emot vad han själv står för.

Radioteaterns dramatisering av ”Ungdom utan Gud”, regisserad av Åsa Kalmér med manus av Stellan Larsson, var färdig att sändas den 20 juni förra året. I ett pressmeddelande hade man gått ut med premiärdatum, men åtta dagar innan premiären ändrar sig teaterns ledning.

I ett internt mejl till de medverkande meddelar man att föreställningen skjuts upp på obestämd tid. Anledningen är att man ”tycker sig behöva mer tid för att förbereda den debatt som kan uppkomma i och med att n-ordet används i föreställningen”.

Regissören: Såg ingen risk för misstolkning

Stellan Larssons ”Ungdom utan Gud” tar avstamp i ett klassrum. Läraren ställer frågan ”Varför behöver vi kolonier?” varpå en elev svarar: ”alla negrer är sluga, fega och lata”.

Teaterpubliken får ta del av lärarens motreaktion. Hans inre tankar säger: ”Så dumt! Bock i kanten! Meningslös generalisering.”

Men sen hejdar han sig. Samma fascistiska budskap basuneras ju ut i medierna. Elevens formulering får stå kvar. ”Det som sägs på radion får ingen lärare anmärka på.”

– Vår huvudperson går hela tiden i polemik med barnen och föräldrarna. Han kämpar ju för de svartas rättigheter och att det här är människor med lika värde. Lärarens förakt för Hitler och samhällsstrukturen är liksom inskrivet i berättelsen. Vi tyckte inte att föreställningen kunde misstolkas, säger regissören Åsa Kalmér.

Ordet ”neger” uttalas nio gånger i Radioteaterns ursprungliga uppsättning av ”Ungdom utan Gud”. Merparten av gångerna som en kommentar till den nazistiska elevens uppsatssvar. Författaren Ödön von Horváth var själv övertygad anti-fascist. Under 30-talet tvingades han gå i exil, och hans böcker och pjäser brändes senare på bål av nazisterna.

Regissören Åsa Kalmér menar att det rasistiska språkbruket var tänkt att användas för att göra en rättvis skildring av en rasistisk tid.

– Vi reflekterade över det och hade många samtal. Men sen tog vi beslutet att det här är en historisk kontext. Det är en ung Hitler-anhängare som uttalar N-ordet. Vi antog att det här skulle vara ett sätt att beskriva något som faktiskt inte ligger så långt bort idag.

Expertgrupp sattes in

Men Teaterledningen höll inte med. De ordnade i stället ett samtal om ”N-ordet” där medverkande i föreställningen och anställda på Radioteatern fick träffa inbjudna gäster. Enligt Radioteaterns chef Malin Axelsson var det personer som ledningen valt ut med erfarenheter och kunskaper om konst, språk och juridik.

Därefter beställdes en ny, omskriven version av manuset. Det föråldrade och stötande ordet ”neger” tvättades bort och ersattes av ”de i kolonierna”. Skådespelarna kallas in för ny inspelning.

– Vi tyckte att det var problematiskt att N-ordet används på flera olika sätt i pjäsen. Radioteatern verkar i ett medium som har väldigt stor genomslagskraft och med många lyssnare. Vi vänder oss till en stor och bred publik. Vi kom fram till att det inte är befogat att använda ordet i den här kontexten, säger Malin Axelsson.

Hon vill tona ner betydelsen i att den färdiga pjäsen sköts upp och gjordes om.

– Inom teater är det vanligt att man bearbetar en klassiker och uppdaterar den. Man gör en viss bearbetning för tv, en annan för en scen. Jag tänker att vi har haft en bra och konstnärlig process och att manuset uppdaterats bra för vårat medium. Sen finns ju Von Horvaths bok kvar för den som vill läsa den.

Manusförfattaren kritisk till ändringen

Åsa Kalmér säger att hon vill vara tydlig med att användandet av rasistiska tillmälen är problematiskt, men att konsten bör ha en möjlighet att lyfta det allra mörkaste.

– Vi har starka rasistiska och nazistiska rörelser som rör på sig nu i vår tid. Då tror jag konsten kan ha en roll informera och återberätta det som hänt tidigare. Det behöver inte vara ett argument för att använda det här ordet, men det var så vi resonerade. 

Manusförfattaren Stellan Larsson vill inte medverka i någon intervju, men säger att han är kritisk till tvättningen av manuset. 

Han menar att publiken klarar att hålla två tankar i huvudet samtidigt och förstå syftet med ett vidrigt ords användning i ett konstnärligt verk: ”tonar man ner språket så riskerar man också att tona ner bilden av nazismen”.

Både Åsa Kalmér och Stellan Larsson säger ändå att de står bakom den nya versionen av ”Ungdom utan Gud”. Föreställningen har premiär i påsk.

I Kulturnyheternas sändning 18.13 medverkar Radioteaterns chef Malin Axelsson och svarar på frågor om beslutet.