Det var i ett antal inlägg på Twitter under måndagen som riksdagsledamoten Linus Bylund (SD) bland annat skrev följande om Sveriges journalistkår: 

”Ni är och förblir denna nations fiender.”  

Efter granskningen av bostads- och stadsutvecklingsministern Mehmet Kaplan (MP) i veckan, som ledde till hans avgång, har diskussionen om journalisters förhållande till Miljöpartiet kommit upp på nytt. Det är en debatt som gick intensivt under EU-valrörelsen 2014, efter att en Sifo-rapport och en forskningsrapport från Mittuniversitetet visat att Miljöpartiet var ett av de minst granskade partierna under valrörelsen.

Efter Kaplans avgång skrev journalisten Emanuel Karlsten följande inlägg på Twitter: 

”Kommer ni ihåg när högerpolitiker brukade håna journalister för att favorisera och gulla med Miljöpartiet?”

Kritiserade svenska medier

Efter detta uttryckte Linus Bylund sina åsikter kring den svenska journalistkåren, där han bland annat skrev: 

”Vilket SKÄMT stora delar av Sveriges navelskådande trångsynta journalistkår är! Nu låtsas de maktmissbrukande syltryggarna att Kaplangrejen är bevis på att MP minsann också granskas. Tillåt mig hånskratta va”.

”Ni är och förblir denna nations fiender tills ni begriper och fullt ut, utan om eller men, börjar tillämpa konsekvensneutralitet i ert arbete”, fortsätter han.

Linus Bylund, som tidigare haft uppdrag som pressekreterare och stabschef för Jimmie Åkesson, ser inte sina uttalande som kontroversiella.

Vad menar du när du skriver att journalister är ”nationens fiender”?

– Det är inte så konstigt: den journalist som använder sin plattform i nyhetsrapportering för att osakligt bedriva partipolitik är demokratins fiende. Jag förstår inte varför det skulle vara kontroversiellt, säger Bylund till Kulturnyheterna.

Linus Bylund menar att hans inlägg var skrivna i affekt, och att citaten nu tas ur sitt sammanhang för att medvetet missförstå vad han menade.

Du skriver att det gäller stora delar av journalistkåren?

– Nej, om man ska gå in på semantik, som du gör nu, skriver jag ”navelskådande trångsynta journalistkår”. Där har jag redan avgränsat mig till gruppen navelskådande och trångsynta, det är ganska få som omfattas av just den avgränsningen. Vi pratar om en väldigt liten grupp från början, men i mina ögon är en sådan journalist en för mycket, säger Linus Bylund.

Linus Bylund vill inte specifera hur många journalister han syftar på med sitt uttalande, och menar att ”ingen med normalbegåvning” kan tro att han menar alla journalister.

Kan du se någon risk att du tolkas annorlunda när du, som folkvald riksdagspolitiker, uttrycker dig offentligt på det här sättet?

– Nej, jag tänker inte trippa på tå för att människor låtsas vara korkade, det är egentligen det som det här handlar om.

Återkommande strategi

Jonas Nordling är ordförande för Svenska journalistförbundet och han menar att journalistförakt och att ständigt försöka underminera journalistiken är en återkommande strategi.  

– Det finns en linje hos vissa grupper att misskreditera journalistiken rent generellt. Om man vill misskreditera journalistiken då måste man också på något sätt förklara vilka krafter man då egentligen tjänar, säger Jonas Nordling, ordförande i Svenska journalistförbunde.

Men den här typen av uttalanden kan komma från vitt skilda grupper: I en krönika i Medievärlden tidigare i år beskrev Nordling hur strategin även har använts av fackliga representanter.  

– Det har alltid funnits grupper som inte tycker om det fria ordet. Sedan har man uttryckt sig i olika former. Om man skulle hävda att journalistiken per definition inte tjänar någon roll i samhället då kan man fundera på vilket samhälle den personen i sådant fall vill ha, säger Jonas Nordling.

– Journalistiken är alltid antidemokraternas fiende. Så är det, punkt slut, fortsätter han.

Linus Bylund menar att hans poäng med inlägget var att journalisters konsekvensneutralitet behöver granskas av andra journalister, och inte ska ses som ett angrepp på journalistiken i stort:

– Den journalist som tar sig friheter med sin makt för att påverka väljare på ett annat sätt än nyheten i sig påverkar, är en ohederlig jävel, vill jag nästan säga. En demokratifiende, och därmed nationens fiende, säger Linus Bylund.