Trots ekonomisk och politisk utveckling lever en stor del av Burkina-Fasos kvinnor under svåra förhållanden.
Kvinnor föder i genomsnitt fem barn och av landets parlamentsledamöter är en tiondel kvinnor. Bara en fjärdedel av landets kvinnor kan läsa.
LÄS MER: ”SVT:s tidigare Afrikakorrespondent: De unga har fått nog”
Samtidigt har landet de senaste åren genomgått en politisk revolution, avsatt en president som suttit vid makten i 27 år, och genomfört sitt första, fria demokratiska val.
Uppvuxen i Burkina-Faso
Det är i den kontexten som dokumentärfilmen Ouaga Girls utspelar sig.
Dokumentärfilmaren Theresa Traore Dahlberg är uppvuxen på Öland och i Burkina-Faso.
Hennes pappa Richard Seydou Traore är en känd musiker i landet (och står för filmens soundtrack). Och det var på ett besök i landet som hon fick höra om yrkesskolan för kvinnliga bilmekaniker i huvudstaden Ouagadogou.
– I Burkina-Faso är bilmekaniker ett yrke som är förknippat med något som män gör. Det är tungt, det är smutsigt och det är många som har åsikter om och känner sig proveracade av att en kvinna ska in i det yrket.
Inte valt att gå mot strömmen
Theresa Traore Dahlbergs förra film Taxi Sister, om en kvinnlig taxiförare i Senegal, fick stor internationell uppmärksamhet.
Men till skillnad från i den filmen har kvinnorna på skolan för bilmekaniker i Ouagadogou inte själva valt att bli pionjärer. Av olika anledningar har de behövt sluta den vanliga skolan, och i stället fått börja i den här yrkesskolan för att komma ut i arbetslivet.
– De har hamnat mellan stolarna i samhället på grund av till exempel tonårsgraviditeter eller att någon har förlorat sina föräldrar. De har inte valt att bli ifrågasatta varje dag och att gå mot strömmen, de har blivit placerade här, berättar Theresa Traore Dahlberg.
Visades vid filmfestival
Ouaga girls skildrar kvinnornas liv i och utanför skolan, men även den sköra tiden på gränsen till vuxenlivet. Tankar om hur man vill forma sitt liv, och vilka möjligheter man har att bestämma vilken väg man ska ta, sker mitt i en tid av politisk omvandling.
Trots att flera av kvinnorna till en början kände föga inspiration till att bli bilmekaniker fick flera av dem lust att göra yrket till sin karriär under utbildningens gång. I dag arbetar hälften av kvinnorna i klassen som bilmekaniker.
LÄS MER: Hon vill sprida afrikanska kvinnors berättelser
Flera av dem var med när filmen visades vid Afrikas största filmfestival FESPACO, som äger i Ouagadogou.
Skildrar mellanrummen
För Theresa Traore Dahlberg är filmen viktig för att den visar en annan bild av livet på den afrikanska kontintenten än den vi vanligtvis får se.
– Jag har sett många filmer om extrema situationer i olika länder i Afrika, om krig och fattigdom.
– Därför har jag känt ett behov av att se och göra filmer där man kan vara i en vardag och i ett sammanhang, trycka på paus och låta mellanrummen finnas.
LÄS MER: Svenska ”Medan vi lever” nominerad till sju priser på afrikansk filmgala