– Jag är glad att vi kommit överens, men jag kommer inte kommentera vad förlikningsavtalet innehåller. Nu vill jag fokusera på att göra tidning igen, säger hon till Kulturnyheterna.
Politiska påtryckningar
Konflikten uppstod när den grävande kommunreportern Berit Önell i våras petades efter att kommunens toppolitiker hade klagat på hennes journalistik hos tidningsstyrelsen.
Bevakningen av konflikten har varit massiv i riksmedia men chefredaktör Mimmi Karlsson-Bernfalk har hela tiden framhärdat att det inte funnits några politiska påtryckningar på tidningen och att varken hon eller tidningsstyrelsen har gjort något fel
Hur tror du att den här konflikten påverkat Norra Skånes trovärdighet?
– Det här har ju inte alls fått stor uppmärksamhet bland våra läsare som vi inom mediebranschen kanske tror. Jag var ute på torget i Hässleholm i lördags och delade ut tidningar till läsare. Det var inte en enda som kommenterade detta. Vi har många som har prenumererat på tidningen i hela sitt liv och i deras ögon är trovärdigheten inte skadad.
Demonstration mot tidningen
I augusti demonstrerade ett femtiotal hässleholmsbor utanför tidningen för att visa sitt missnöje mot tidningen och för att Berit Önell skulle få tillbaks sin tjänst. Demonstranterna ville överlämna en skrivelse till ledningen men möttes av en stängd dörr och motades bort från platsen av väktare och polis.
Hur tror du att bemötandet mot demonstranterna påverkar förtroendet för tidningen?
– Det var en liten grupp människor som protesterade. Jag utgår från att det inte var regelbundna läsare av Norra Skåne. Men jag antar att de hade färgats av den medierapportering som varit.
Men betyder inte den protesten något för dig?
– Det betyder alltid något när läsare hör av sig och jag försöker alltid möta läsare och diskutera. Vi har ju publicerat ett antal insändare kring den här affären.
94 procent av personalen emot sig
I maj anordnade fackklubben på Norra Skåne och Skånska Dagbladet en förtroendeomröstning på tidningen om Mimmi Karlsson-Bernfalk. Av dem som deltog i omröstningen svarade 94 procent att det inte hade något förtroende för sin chefredaktör.
Hur ska du bygga upp personalens låga förtroende för dig igen?
– Alltså en förtroendeomröstning görs ju aldrig för att personalen ska visa sitt stöd för sin chef. En förtroendeomröstning är alltid ett politiskt vapen i en konflikt. Det finns en tillit som är skadad åt bägge håll.
Mimmi Karlsson-Bernfalk menar däremot att hennes förtroende för personalen är skadat efter den långa konflikten.
– När jag har medarbetare som går ut i TV och skadar tidningen och smutskastar mig. Jag har ju beskrivits som en isdrottning, det är klart att jag blir ledsen och sorgsen.. Det är väl inte så konstigt säger Mimmi Karlsson-Bernfalk.