Baserat på 19 svenska och internationella studier drar tio svenska forskare slutsatsen att public service bidrar till att göra medborgarna bättre informerade, och att nyhetsförmedlingen från public service är opartisk.

Däremot finns det forskningsluckor för hur det ser ut med opartiskheten i programmen som går utanför den direkta nyhetsbevakningen, rapporterar Ekot.

– Fördjupande, magasinsliknande program vet vi mycket mindre om vilken typ av frågor som tas upp och hur de kontextualiseras, säger Johannes Bjerling, redaktör för forskningsöversikten.

Public service i valtider

Frågan om public service-nyheter i valtider tas också upp i forskningsöversikten. Med svenska studier av valrörelsenyheter från 1960-talet fram till idag som underlag drar man slutsatsen att det inte finns stöd för någon systematisk partiskhet, varken åt höger eller åt vänster.

Vilka partier som gynnas eller missgynnas skiftar, och vilka som får mest exponering i medierna avgörs av vad medierna för tillfället prioriterar. Det gäller både public service och kommersiella nyhetsmedier, menar forskarna.

Forskning visar också att den svenska befolkningen har stort förtroende för public service, och att förtroendet varit stabilt under de senaste tio åren. I den nationella SOM-undersökningen från 2021 svarade över 70 procent att de hade ganska eller mycket stort förtroende för innehållet hos Sveriges Radio och Sveriges Television. Förtroendet för public service är lägst bland personer som identifierar sig som ideologiskt klart till höger. De här skillnaderna har ökat något över tid.

– Public service är en institution med stor makt och därför är det viktigt och bra att det förs en diskussion om våra svenska public service-medier. Allra bäst är det förstås om debatten tar avstamp i vad existerande forskning om public service har visat, säger Johannes Bjerling i ett pressmeddelande.