Språktidningen sammanställer i samarbete med Språkrådet varje år listan över nya ord som dykt upp i svenska språket. Nu har de gjort en kartläggning över nyordslistorna sedan starten 1986.

Intresset för japansk mat och populärkultur verkar ligga till grund för språkimporten från Japan. Ord som sushi, tofu, manga och karaoke är numera etablerade i Sverige. Språktidningen uppger att japanskan är det språk som svenskan lånar näst mest av, efter engelskan.

Från förra årets nyordslista finns japanska ikigai, en känsla av harmoni i livet. 2018 var bokashi ett nyord – den japanska metoden för att kompostera matavfall genom fermentering.

Försvenskningar slår inte igenom

De engelska orden är oftast anpassade till svenska stavningsprinciper, som med ordet gejma. Så är inte fallet med japanskan där till exempel ordet kawaii (gullig) inte stavas som det skulle göras på svenska. Engelskan bidrar också med en stor del subtilare språkimporter, där man översatt ord led för led. Ett sådant är vinterkräksjuka från engelskans winter vomiting disease.

Försvenskningar av nyord slår dock inte alltid igenom. Influerare förekommer till exempel en gång på tio influencer. Och ibland behåller orden helt sin ursprungliga form, som till exempel förra årets nyord sharenting.

Språkliga bumeranger

Språktidningen noterar också några så kallade språkliga bumeranger. Det är ord som funnits i svenskan, och som sedan återkommit i en ny tappning via engelskan.

Ett exempel är ordet svajpa, från engelskan swipe. Ordet har fått genomslag i svenskan bland annat genom dejtingappar som bygger på att man svajpar åt höger eller vänster för att visa sitt intresse. I själva verket kom ordet swipe till engelskan genom de nordiska motsvarigheterna svepa, som betyder detsamma.

Nyordslistorna visar hur stora händelser och debatter sätter sin prägel på språket. Från i fjol finns Gretaeffekten och 2017 var bland annat #metoo på listan.