Medan Danmark och Norge snabbt begränsade möjligheten att anordna kulturevenemang så valde Sverige att hålla öppet längre.

Trots det drabbades kulturlivet i länderna på ungefär samma sätt. Den svenska publik valde att inte besöka kulturevenemangen, trots att de var öppna.

– Man skulle ju tro att Sveriges mindre restriktiva strategi skulle vara en fördel för kultursektorn. Men vi har sett att konsekvenserna är väldigt stora även där, säger Ola Berge, seniorforskare och en av författarna till rapporten Covid-19-pandemiens effekter på kultursektorn i de nordiska landene till SR:s Kulturnytt.

Relativt träffsäkra stöd

Verksamheter som bygger på publiksammankomster: konserter, föreställningar och utställningar har drabbats hårdast av pandemin.

Bäst har de statliga stöden fungerat för aktörer i musik- och scenkonstsektorn. Men pengarna har inte kommit alla till del.

– Åtgärderna och krisstödspaketen i de nordiska länderna tycks ha varit relativt träffsäkra. Men, ett problem i flera länder är att de små aktörerna, främst egenföretagare, inte nåtts av stöden i önskvärd omfattning, säger Joakim Boström Elias, verksamhetsledare på Kulturanalys Norden.

”Kan bli en nationalisering av kulturen”

Rapportförfattarna gör även analysen att antalet kulturutbyten över landsgränserna kan komma att minska efter pandemin.

– Det är troligt att det kommer att ta tid innan kulturproduktion baserad på resor och internationellt samarbete återställs, och detta kan innebära en viss ”nationalisering” av kulturproduktionen och eventuellt minskat kulturpolitiskt utbyte inom Norden, säger Joakim Boström Elias.