Svenska skolbarns läskunskaper har sjunkit. Även om de förbättrades något mellan år 2012 och 2015 enligt PISA:s undersökning, är resultaten från senaste undersökningen betydligt sämre än vad de var vid millennieskiftet. 

För två år sedan tillsatte regeringen en läsdelegation, som fick i uppdrag att utreda hur läskunskapen ska kunna lyftas bland Sveriges barn och unga. Nu är utredningen klar.

Delegationen slår fast att insatser behövs för att ge barn och unga mer likvärdiga förutsättningar att nå en fullgod läsförmåga och att känna ökad läslust.

Hela samhället ska ta ansvar

Skolbiblioteken ska stärkas, bland annat genom bättre bemanning. Kommittén bakom utredningen vill också se ett läsfrämjandelyft för folkbibliotekarier. Insatserna för att lyfta barnens läskunskaper ska börja redan i förskolan.

– Om en ung människa inte får tillgång till ett rikt språk är det inte bara en förlust för den enskilde utan även en förlust för hela samhället. För att alla barn unga ska få likvärdiga möjligheter krävs det att hela samhället tar ansvar för barns och ungas läsning, säger Katti Hoflin, ordförande i Läsdelegationen i ett pressmeddelande.

Bättre läsande vuxna

Men det handlar också om vuxna. Delegationen vill att fler vuxna blir bättre förebilder när det kommer till läsning. Därför ska den ”läsfrämjande verksamheten” i arbetslivet utvecklas, bland annat genom arbetsplatsbibliotek.

Vidare föreslår utredningen att ett särskilt läsråd ska inrättas, som ska arbeta för att samla och samordna aktörer och insatser inom kultur, skola, civilsamhälle, folkbildning och näringsliv kring barns och ungas läsning.

Utredningen har nu lämnats över till kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).