Pensionssystemet för kulturarbetare på svenska scener har fått hård kritik under flera årtionden. Oförutsägbart och omöjligt att planera, menar arbetsgivarna. För låga pensionsnivåer, säger facket. Ändå har problemet inte lösts.
Nu har regeringen till slut slagit fast hur scenkonstpensionerna ska se ut framöver, och den stora förändringen blir en rejält höjd pensionsålder för många anställda.
Pension först vid 65
I dag kan svenska dansare gå i pension vid 41 års ålder och skådespelare från 59 år. Men regeringen menar att scenkonstpensionerna är en dyr historia, och vill se till att fler jobbar längre.
Med de nya reglerna får svenska scenkonstarbetare ta ut sin pension först vid 65 års ålder. Alla intjänade pengar skjuts fram till den tidpunkten. Det gäller för alla, utom de personer som har fem år eller kortare kvar till sin pension när ändringen träder i kraft.
– Ja, det blir som för övriga branscher, konstaterar kulturministerns pressekreterare Catharina Henriksson.
Förväntas omskola sig
Det nya pensionssystemet ska fokusera på längre sysselsättning och uppmana scenkonstarbetare att omskola sig inom området, när de av olika skäl inte orkar med sitt nuvarande yrke längre.
Men det dröjer innan regeringen kan presentera detaljer för hur de planerade omskolningarna ska gå till.
Fackförbundet kritiskt
Jaan Kolk är förbundsdirektör på Teaterförbundet, som representerar de anställda. Han är positiv till att de redan intjänade pensionspengarna respekteras, men är kritisk till att den tidiga pensionsrätten tas bort:
– Vi tycker att det är en konstig ordning att man inte ska kunna få ut pengar före 65 års ålder. Speciellt vad gäller dansare och sångare. Vi tycker att regeringen ger ett väldigt dubbelt budskap, då man pratar om karriärsväxling men å andra sidan drar undan pengar som har använts till det.
”Ett omtag krävs”
Jaan Kolk berättar att dansare ofta utnyttjar den tidiga pensionen och lämnar sitt påfrestande yrke exempelvis mellan 41 och 44 års ålder. Även sångare brukar utnyttja pensionsrätten tidigare än vid 65 års ålder.
Nu anser han att regeringen försvårar de scenkonstanställdas möjlighet att försörja sig. Förr har den tidiga scenkonstpensionen fungerat som ett informellt bidrag medan man försöker göra en karriärväxling, men det stödet försvinner alltså från årsskiftet.
– Det krävs ett omtag i den här frågan, säger förbundsdirektören.
”Personal tvingas hålla sig kvar”
Inom Sveriges yrkesmusikerförbund hörs också kritik mot regeringens plan. Orförande Bo Olsson säger i ett uttalande att parterna inte får nog utrymme för att klara behoven av karriärsväxling.
– Konsekvensen blir att konstnärlig personal tvingas hålla sig kvar i anställning, vilket naturligtvis påverkar kvaliteten på det som framförs på våra scener, säger Bo Olsson.
Träder i kraft vid årsskiftet
De pengar som väntas frigöras av det nya kollektivavtalsreglerade pensionssystemet ska användas till ”kvalitetsförstärkningar” inom scenkonsten.
Exakt vad det innebär är inte färdigt än, men statssekreterare Joakim Stymne säger att det ska gå till satsningar som gynnar de anställda.
Övergången till ett nytt pensionssystem ska inledas den 1 januari 2015. Pensionsvillkoren ska avtalas och förhandlas av branschens parter, meddelar regeringen.
Scenkonstpensionen i siffror
- I dag går 300 miljoner kronor per år till pensionerna. Från årsskiftet avsätter man i stället 210 miljoner per år – och man räknar med att den summan kan trappas ner
- 30 miljoner kronor per år vill regeringen satsa på karriärväxling och omskolning för scenkonstarbetarna framöver
- År ett med det nya systemet ska 60 miljoner kronor gå till kvalitetssatsningar inom scenkonsten. Den summan ska trappas upp med tiden och åtminstone fördubblas
Källa: Kulturdepartementet