Hur långt är vi beredda att gå i jakten på en perfekt partner? Hur påverkar teknikutvecklingen vår syn på kärlek?
I operaföreställningen Kärleksmaskinen får huvudkaraktären Manda ett erbjudande som hon bara inte kan tacka nej till: Roboten Ion är programmerad helt efter hennes idé om en drömpartner.
– I början är det en sak som man kan styra, äga och kontrollera, säger Elisabeth Meyer som gör Mandas roll.
Inser det absurda i sin situation
Joa Helgesson, som spelar Ion, håller med:
– Ju längre operan går plockar han upp intryck från andra robotar och situationer och bildar på så vis en egen världsuppfattning. I och med det börjar han inse det absurda i sin situation, säger han.
Och det visar sig snart att det Manda har fått inte alls är det hon längtar efter.
– Kärleksprojektet har blivit väldigt mycket: vad jag vill ha av den andre och vad den andre ska vara för mig, säger librettisten Sigrid Herrault och kompositören Johan Ullén reflekterar vidare:
– Man säger: ”jag är en sådan här person och jag behöver det här i mitt liv”, men vet man det? Ofta kan man ju bli attraherad av saker som inte ingår i ens självbild.
”Kärleken är redan nu en vara”
De frågorna är inte bara föremål för karaktärerna i Kärleksmaskinen. Serietecknaren Liv Strömquist tecknar i serieboken Den rödaste rosen slår ut en vemodig bild av hur allt fler har svårt att känna sig förälskade. Isabelle Ståhls roman Just nu är jag här skildrar en snabb och ytlig Tinder-kultur i en tid där vår längtan efter närhet kanske är starkare än någonsin.
– Att hitta kärlek är lagt på entreprenad och på så sätt är kärleken redan nu en vara. Om man drar det ett par varv till är föremålet för kärlek också en vara: en kärleksmaskin, säger Johan Ullén.
Men om vi redan nu kan tänka oss att låta algoritmer lösa våra kärleksproblem, vad är då nästa steg?
Vem kontrollerar vem?
– Om tekniken lär sig att spegla oss och tillfredsställa våra behov, vem är det då som kontrollerar tekniken? Är det vi eller hur mycket kan tekniken kontrollera oss? frågar sig Sigrid Herrault.
Norrbottensmusiken och Piteå kammaropera står bakom föreställningen som hade premiär i Piteå den 12 oktober och som nu turnerar vidare. Verket framförs av Norrbotten NEO, under ledning av David Björkman.
