Den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet har tagit fram den nya rapporten tillsammans med forskare vid Södertörns högskola och Karolinska institutet.
Studien undersöker hur människor uppfattar och nås av information om coronapandemin och hur medierna har rapporterat om viruset.
Resultatet visar bland annat att traditionella medier (tv/radio/tidningar) varit den främsta nyhetskällan under pandemin när det handlar om information om viruset. SVT var det nyhetsmedium som nådde flest. Bara 1 procent uppger sociala medier som främsta källa.
– Som främsta källa till information, så är det för tre av fyra människor traditionella medier man vänder sig till, i betydligt större utsträckning än till exempel diskussioner i sociala medier eller bland vänner och familj, säger Gustav Bohlin, utredare på Vetenskap & Allmänhet.
Störst förtroende för public service
Svenskarna har haft störst förtroende för public service-kanalernas coronarapportering. Förtroendet för Dagens Nyheter och TV4 har varit betydligt större än för Expressen och Aftonbladet. Endast 14 respektive 19 procent svarade att de hade högt förtroende för Expressen respektive Aftonbladet. Medan 76 procent svarade att de hade högt förtroende för SVT och 74 för Sveriges Radio vad gäller bevakningen av coronaviruset.
Det går även att se en skillnad i förtroendet för olika yrkesgrupper. I början av pandemin steg förtroendet för journalister, politiker och myndighetspersoner för att sedan sjunka igen, medan förtroendet för läkare och forskare har varit konstant högt.
– Pandemin är inte uteslutande men främst en medicinsk fråga så därför är det inte förvånande att förtroendet är större för läkare eller forskare. För journalister, myndighetspersoner och politiker såg vi i början en bågformad förtroendekurva, det gick upp först och sen ner. Det är en ganska välkänd effekt som man känner till från tidigare som handlar om just att vi i kristider tenderar att sluta upp bakom landets institutioner, säger Gustav Bohlin.
Det lägre förtroendet för journalister kan även bero på att studien inte gjort någon skillnad på vetenskapsjournalister och nyhetsreportrar. I Vetenskap & Allmänhets tidigare undersökning har vetenskapsreportrar fått större förtroende just när det gäller bevakning av forskning.
Se studiens underlag i klippet ovan.
Om studien
Underlaget består av 16 webbaserade enkätundersökningar som gjorts mellan mars 2020 och april 2021. Utredarna har även gjort en innehållsanalys av nyhetsartiklar om coronaviruset i Sveriges television, Dagens Nyheter och Aftonbladet vid fem olika tidsperioder som sammanfaller med tre toppar och två dalar i smittspridningen och vårdbehovet i Sverige. Totalt analyserades 1 173 artiklar.
Resultatet visar bland annat att:
Traditionella nyhetsmedier som TV, tidningar och radio är den svenska allmänhetens främsta källa till information om coronaviruset.
Svenskar har störst förtroende för rapporteringen i public service-kanaler. Minst förtroende får rapporteringen i utländska/internationella medier, Aftonbladet och Expressen.
Sympatisörer till Sverigedemokraterna har i större utsträckning än övriga ett litet förtroende för corona-rapporteringen.
Personer som är 65 år eller äldre tar i större utsträckning del av information genom lokala morgontidningar, SVT, Sveriges Radio och TV4 jämfört med övriga svarande.
Förtroendet för myndighetspersoner, politiker och journalister gick upp i början av pandemin för att kort därefter vända tillbaka. Närmare nio av tio svenskar har under hela mätperioden haft stort förtroende för läkare och annan sjukvårdspersonal samt forskare när de uttalar sig om coronaviruset i nyhetsmedier.
I början är det en större andel än senare under pandemins förlopp som uppfattar mediernas ton som övervägande uppskruvad/alarmistisk.
Källa: Vetenskap & Allmänhet (VA), en ideell förening som vill främja dialog mellan allmänhet och forskare. VA har flera medlemsorganisationer, bland annat branschorganisationer, fackförbund och högskolor.