Pc Jersild tog upp frågan om självmedvetna hjärnor redan för 40 år sedan. Foto: TT

PC Jersild förutsåg nya forskarrön i 40 år gammal science fiction-roman

Uppdaterad
Publicerad

Vad blir konsekvenserna för vår syn på liv och död när vetenskapen tillåter att vi odlar självmedvetna hjärnor? Enligt en grupp forskare är vi snart där. Men författaren PC Jersild tog upp frågan redan för 40 år sedan i romanen En levande själ.

Hjärnan Ypsilon bor i en vattentank i ett laboratorium. Den tänker och upplever världen, precis som en människa, men saknar kropp och behandlas av de cyniska forskarna i PC Jersilds roman, snarast som en produkt.

Hjärnor i akvarier

Boken ställer svåra frågor om gränserna för mänsklig existens och självmedvetande. Nästan 40 år efter utgivningen, säger 17 forskare i tidskriften Nature att tiden är mogen för att ta samma frågor på vetenskapligt allvar.

– Jag var ju inte ensam om att skriva om hjärnor i akvarier men det är klart att förr eller senare kommer de här frågorna upp. Det går från att vara science-fiction till att bli en framtidsfråga som inte befinner sig väldigt långt bort utan kanske bara något decennium, säger PC Jersild.

”Finns inga säkra spärrar”

Bakgrunden till artikeln i Nature är att forskare nyligen för första gången lyckats odla fram hjärnvävnad, från stamceller i labb, som sedan opererats in i möss.  Att hålla mänskliga hjärnceller vid liv i försöksdjurs hjärnor kan bland annat hjälpa oss att bättre förstå Alzheimers och schizofreni.

Men ju närmare riktiga hjärnor de konstruerade minihjärnorna kommer, desto svårare blir också de etiska gränsdragningarna och PC Jersild ser flera risker.

– Det beror ju på vilka målsättningar man har. Om man nu ska börja odla hjärnor eller nervceller, vad vill man göra? Om det då finns ett mål som skulle kunna vara väldigt lönsamt, till exempel att komma på något som höjer intelligensen, i så fall är det fara å färde. Det finns inga säkra spärrar i den här branschen.

Mänskliga rättigheter

En annan fråga som forskarna ställer är hur självmedveten en organism behöver vara för att den ska få någon form av mänskliga rättigheter.

– Det kan man verkligen diskutera, det är en diskussion vi har när det gäller foster och nyfödda, när det gäller schimpanser och andra djur. Det finns ett jätteproblem här, vi vet inte hur medvetandet uppstår. Vi kan titta på cellerna och mäta elektricitet men språnget från ett cellprov till ett upplevt medvetande vet vi nästan ingenting om, säger PC Jersild och lägger till:

– Jag tror att du har ett medvetande men jag kan inte vara bergis. Du kan ju vara en robot.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.