Först stora applåder. Sedan hån, spott och spe.
Det tog någon timme för världens samlade medier att inse och uppmärksamma hur beklämmande likt Melania Trumps tal var ett annat, som hölls av Michelle Obama i samma situation, åtta år tidigare.
Men hade Melania Trump levt under antiken, hade det inte varit något större problem. Det tror docenten Mika Hietanen, som är lektor i retorik vid Uppsala universitet.
”Tidigare fullständigt okej”
Det vi idag kallar för kränkning av upphovsrätten kallar han en ganska modern tanke.
– Det är en väldigt ny idé att vi äger våra tal eller vår stil. Tidigare har man tänkt att det var fullständigt okej att låna ganska fritt, ingen har tagit illa upp. Det här med originalitet har inte alltid varit idealet, säger han.
Sofisterna började
Den retoriska historien kryllar av kopierade tal. Vi hittar dem om vi går tillbaka till sofisterna på 400-talet före kristus, till exempel.
– I sina retorikskolor lärde de sig att tala genom att lära sig goda formuleringar och avsnitt från tidigare tal utantill, säger Hietanen.
Den sofistiska skolan citerade inte nödvändigtvis hela tal, men de lärde sig strategier för hur man ska exempelvis hylla eller anklaga en person, genom att studera och memorera sina föregångare.
– Lite som en sådan här formatmall i Word, men för tal. Man hade strukturen, men bytte ut aktuella tider, platser och namn, säger Hietanen.
Plagiat-pedagogik på 1500-talet
Samma sak gäller om man hoppar ungefär 2.000 år framåt i tiden, till humanismen under senmedeltiden på 1500-talet. Även då lärdes god talteknik ut genom att man härmade duktiga föregångare.
Mika Hietanen plockar upp filosofen och pedagogen Ersamus av Rotterdam som exempel. Hans handböcker användes för att utbilda gossar i högstadieålder till goda talare.
– Erasmus hade långa listor och kataloger med fraser för hur man kan uttrycka sig. Man uppmanade inte till plagiat, men av praktiska skäl erbjöd man färdiga fraser. På en basal nivå alltså, även om målet var att man skulle hitta på egna fraser på mer avancerade nivåer, säger Hietanen.
Moderna vetenskapens förtjänst
Vår uppfattning om upphovsrätt, och att ett tal helst ska vara helt påhittat av talaren själv, härrör från någon gång efter upplysningstiden.
Varför det skedde just då är en komplicerad fråga, som hänger ihop med empirins och den moderna vetenskapens framväxt under 17- och 18-talen.
– Källkritik fanns inte under antiken. Man ansågs inte behöva uppge källan och det var ingen som frågade efter den heller. Det är den moderna vetenskapen som har gjort det, och det är därför vi reagerar på Melania Trump nu, säger Hietanen.
”Gjorde egentligen alldeles rätt”
Han anser att hon egentligen gjorde alldeles rätt som hämtade inspiration från Michelle Obamas hyllade tal – men att hon gjorde det på ett alldeles för klumpigt sätt.
– Det är en speciell genre det här, att hålla tal som fru till en presidentkanditat. Då tittar man på hur tidigare kvinnor talat i samma situation. Det har man alltid gjort, säger Hietanen.
– Men det ska göras med viss finess. Det man ska hämta är huvudstrategier, man ska inte låna ord för ord. Men tanken var god, säger han.