Efterdyningarna börjar lägga sig efter höstens #metoo-upprop – men en fråga som är alltjämt aktuell är de namnpubliceringar som under hösten och vintern skedde i svenska medier av personer som i olika grad varit eller är misstänkta för sexuella övergrepp eller trakasserier.
Under 2017 inkom 507 anmälningar till Pressombudsmannen – varav ett tjugotal har en koppling till #metoo-uppropet, enligt PO Ola Sigvardsson.
– Vad det gäller anmälningar i spåren av #metoo har vi fått in i runda tal 25 anmälningar som på ett eller annat sätt är kopplade till rörelsen. Tittar man rent generellt till huruvida #metoo-publiceringarna har påverkat tidningarnas sätt att publicera namn i andra sammanhang, så finns det dock inga tecken på det, säger han till Kulturnyheterna.
”Behov av diskussion”
Enligt Ola Sigvardsson finns det i dagsläget inte heller något behov av att förtydliga riktlinjerna kring namnpublicering – däremot efterlyser han en diskussion kring de normer som faktiskt gäller.
– Det finns ett behov av att diskutera dessa, så att folk förstår hur systemet är upplagt. I de allra flesta fall är det helt oproplematiskt att namnge en person. Det är när det är något nedsättande eller kränkande som man måste tänka efter, och då måste man ha något som gör det försvarligt och rimligt att publicera namnet, säger han.
De pressetiska reglerna som svenska medier har att förhålla sig till fäster också stor vikt vid skyddet av den enskilde personen.
”Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.”, lyder exempelvis en av formuleringarna kring namnpublicering.
“Inte orolig för förslappning”
Enligt Ola Sigvardsson fanns det i det uppskruvade tempo som rådde under hösten exempel på förhastade publiceringar – men han understryker samtidigt att han har förtroende för de svenska medierna.
– Just nu pågår arbetet med att bedöma #metoo-anmälningarna och jag är helt övertygad om att en del av dem kommer att leda till kritik av tidningarna – det vill säga att man har publicerat utan att ha tänkt efter ordentligt:
– Kanske är det så att #metoo var en extraordinär händelse som kan ha lett till förhastade beslut, men generellt sett är jag inte orolig över att det här ska leda till någon form av förslappning när man publicerar och inte gör det, säger han.
De etiska reglerna för press, tv och radio
Reglerna är ett frivilligt etiskt komplement till de grundlagar som reglerar yttrande och tryckfrihet i Sverige. De är 17 stycken till antalet och är etiska riktlinjer kring publicering och täcker in områden som bild och namnpublicering men också respekt för den personliga integriteten.
De etiska reglerna syftar till att ge den enskilde skydd mot publicitetsskador, utöver det som lagen erbjuder.
Angående namnpublicering står det:
”Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.”
”Om inte namn anges undvik att publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat, som gör en identifiering möjlig.”
”Observera att hela ansvaret för namn- och bildpublicering faller på den som återger materialet.”
Källa: Allmänhetens Pressombudsman och Journalistförbundet