Bill S. Hansson är professor och forskningsdirektör vid Max Planck- institutet för kemisk ekologi i Jena och framstående internationell forskare inom neuroetologi – läran om hur vårt nervsystem har förändrats över tid och påverkat våra liv och beteeenden.

Lockar och bedrar

I sin bok ”Lukter – en sinnlig historia” utforskar Hansson den ofta förbisedda värlen av lukter och deras avgörande roll för minne, parbildning och överlevnad hos både människor och djur. De används för att kommunicera, locka och bedra.

– Även växter har en sorts luktsinne som de använder för att motta doftmeddelanden och varningssignaler, berättar Bill S. Hansson.

Ekologisk obalans

Hansson varnar också för hur mänskliga aktiviteter, genom luftföreningar och miljöförstöring, förändrar luktlandskapet och rubbar de kommunikationskanaler som är livsavgörande för till exempel fiskar, fåglar och insekter. Det sätter hela det ekologiska systemet i obalans.

Med våra 400 luktreceptorer är vi människor inte lika beroende av lukter som till exempel bin, som måste kunna lukta sig till en växt att pollinera.

Farligt att tappa luktsinnet

Erfarenheterna från coronapandemin har gett oss en djupare förståelse för vad det innebär att förlora doftsinnet. ”Att tappa luktsinne är att tappa fotfäste. Bortfall av luktsinnet kan medföra allvarlig psykisk ohälsa”, skriver Hansson. Han säger att dofterna har en ”negativ” funktion genom att fungerar som ett alarm: folk som tappat sitt doftsinne blir oftare innebrända eller matförgiftade.

– Men sedan har du också den positiva funktionen när du vill lukta på något gott – mat, vin eller din partner, säger professorn.