Mårten Schultz och Katarina Wennstam om fallet Kulturprofilen. Foto: TT

18 kvinnor vittnade mot Kulturprofilen i media – bara ett fall prövas i rätten

Uppdaterad
Publicerad

Nu inleds rättegången mot den så kallade Kulturprofilen som åtalas för två våldtäkter av samma kvinna. Åtalet är en följd av Dagens Nyheters granskning där 18 kvinnor anklagade mannen för övergrepp och trakasserier, något han själv bestrider. Journalistiken fick en av Sveriges mäktigaste kulturinstitutioner, Svenska Akademien, att sönderfalla inifrån. Men bara ett fall går till domstol.

– Huruvida det blir en rättegång eller inte är en helt annan sak än en journalistisk bedömning för om nånting hamnar i tidningen. Journalistiken bryr sig till exempel inte om preskriptionstid eller om vad som skulle hålla i domstol. Bedömningen handlar snarare om ”har det här ett stort allmänintresse”?, säger Katarina Wennstam, journalist och författare.

Trots att journalistiken och juridiken fungerar olika, används institutionerna ibland som slagträn mot varandra: om domstolen friar den som granskats, betyder det att journalistiken hängt ut en oskyldig? Eller betyder det att rättsväsendet sviker brottsoffren?

Finns juridiskt utrymme att bete sig svinigt

Många gånger är det vanskligt att jämföra två så olika system menar Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet.

– Ta flera av metoo-avslöjandena, vi har ju ett exempel med en programledare som åtalades och friades. Då menade många kommentatorer att det visar hur överdriven journalistiken kring metoo-rörelsen var, men det tycker jag inte alls, säger han:

– Läser man domskälen noga så ser man att det var en trovärdig berättelse som ledde till åtal men som sen, med darr på ribban, ledde till en friande dom.

Detsamma gäller åt andra hållet menar han:

– Det finns mycket som ur ett journalistiskt och allmänt perspektiv framstår som viktigt och väldigt klandervärt kanske, men som inte är ett brott. Det finns ett ganska stort svängrum att bete sig som ett svin utan att nödvändigtvis ha begått något brottsligt. Jag tycker att det är en oerhört viktig journalistisk uppgift att granska den typen av påstådda oegentligheter, där insynen från rättsväsendet inte finns.

Oskyldig tills motsatsen bevisats

Men den som hamnar i centrum för en journalistisk granskning upplever sig ofta bli dömd på förhand. Särskilt känsligt är det när personer namngivits.

– Vi har också haft en debatt som handlar om journalistiken som en domstol. Man kan, tror jag, uppleva det som att det blir en fällande dom från journalistiken, och så ska det inte vara. Man frias eller fälls i rätten, säger Katarina Wennstam.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.