– Jag är försiktigt positiv. Det finns ett behov av att modernisera radio- och tv-avgiften för kommande generationer, säger SVT:s vd Hanna Stjärne.
Hon menar att den framtida finansieringsmodellen bör vara teknikneutral, långsiktig och effektiv.
– Det man framförallt behöver se till är att det är en finansiering som säkrar oberoendet för journalistiken inom public service. Som det verkar för utredningen en hel del resonemang kring det och har också konkreta förslag som jag tror är bra.
Även Malin Ekman, mediekoluminst på Svenska Dagbladet, tycker att kommittén prioriterat frågan om public services oberoende.
– Jag tycker att man har tagit oberoendet på väldigt stort allvar. Vid en snabb blick på det här förslaget ser det ut som att det kommer att stärkas.
Samtidigt finns det delar i förslagen som Hanna Stjärne hade velat förändra.
– Det som jag kan vara förundrad över är att man till exempel skjuter förslaget om längre sändningsperioder till framtiden, det ska börja gälla först om tio år. Jag tycker att man borde kunna gå in och ändra sändningstillståndsperiodernas längd tidigare. Det kan man göra redan nu.
SJF: ”Olycklig utveckling”
Men alla ställer sig inte positiva till public service-kommitténs förslag. Jonas Nordling, ordförande för Journalistförbundet, säger till SVT att förslaget att ersätta public service-avgiften med en skatt är en ”olycklig utveckling”.
– Det här innebär ett systemskifte. Även om man gör allt för att få det att framstå som att det stärker integriteten för public service så leder det faktum att man tar in public service i en skattemodell till att man öppnar upp för en helt annan diskussion.
Enligt Jonas Nordling visar erfarenheterna från det finska public service-bolaget Yle, som enligt ett riksdagsbeslut 2013 finansieras via skattsedeln, på modellens brister.
– De erfarenheter som har nått oss från Finland med Yle pekar på att Yle-skatten blev en del av den dagspolitiska diskussionen, både innehållsmässigt och skattepolitiskt, och det är precis allt det som public service inte behöver för att stärka sin integritet.
Enligt Jonas Nordling är olika form av skatter en ständigt het fråga i Sverige – vilket leder till att kommittens förslag till public service-finansiering riskerar att bli ett verktyg inom skattepopulism.
– Skatter som drabbar det svenska folket är en återkommande politisk fråga, och det finns inget som säger att man inte skulle kunna kalla det för avgift och inte lägga in det här i den totala skattebilden som drabbar svenska hushåll. Inom skattepopulism, som vi kanske inte har sett i Sverige, skulle public services finansiering kunna lyftas in som en del av den totala skattebelastningen. Det här öppnar upp för den möjligheten, vilket vi har sett prov på i Finland.
Cilla Benkö: ”Oroad över skatteinförande”
Även Sveriges Radios vd Cilla Benkö är oroad över förslaget till ny finansieringsmodell av public service – det säger hon i ett pressmeddelande till SR.
– Jag är bekymrad över de risker som vårt oberoende utsätts för vid en skattefinansiering, som knyter oss närmare politiken. Det gäller att vi gör saker i rätt ordning, säger hon i pressmeddelandet.
Enligt Cilla Benkö är kommitténs förslag att frångå ett system där avgiften till public service är skild från den statliga budgeten oroande.
– Det är positivt att en enig public servicekommitté trycker på den allt viktigare roll Sveriges Radio och public service spelar i svensk media och demokrati. Sveriges Radio kommer självklart att ha samma höga ambitionsnivå att ge publiken ett oberoende och kvalitativt innehåll även framöver oavsett vilken finansieringsmodell politikerna i riksdagen till slut väljer, men jag är djupt oroad över att vi nu föreslås lämna ett system med en tydlig avgift skild från statens budget för att istället införa en skatt, säger hon till SR.