Isländsk film är inte sällan outsiderns historia. Från ”Gestur” i ”Korpen Flyger” till senare filmfigurer som den udda tonårspojken i ”Nói albinói” i ett nordligt hörn av Island.

Regissören Dagur Kári bakom den senare fortsätter med sin skildring av ensamma män, även om han förflyttat sig från glesbygden till Reykjavik den här gången med sin berättelse om Fúsi.

Jag har aldrig tidigare stött på en figur som Fúsi någonstans i kulturen. Det vore enkelt att beskriva honom som enbart en loser, en patetisk och oattraktiv gammpojk som bor hos mamma och intresserar sig för andra världskriget.

Visst, Fúsi har alla dessa karaktärsdrag, men han är bra ändå. Efter att han sett ”En väldig vänskap” hoppas jag att han aldrig behöver förändra sig.

Fúsi blir mobbad av sina kollegor på jobbet som bagagekille på flygplatsen, han blir mobbad av mammans inställsamme player till pojkvän och av grannarna i kvarteret. På något vis verkar ändå hans själ vara opåverkad av alla påtryckningar, som att han står över alla småaktiga elakheter.

Det händer två saker, det flyttar in ett uttråkat barn i lägenheten under och han träffar en ny vän på en danskurs som han tvingats iväg på. Dessa människor förändrar Fúsis liv, men inte Fúsi själv, och det är det som är så förbannat unikt med den här filmen. Han är nämligen helt tillräcklig som människa redan: rolig, intelligent och omtänksam.

Gunnar Jónsson spelar Fúsi med en övermänsklig känsla för tajming. Det är genom exakta fördröjningar i dialogen, karln har liksom kontroll över hur många tiondelssekunder som krävs för att det ska bli precis rätt, och en helt egen ton som Fúsi mejslas fram till att bli en helt unik bekantskap.

Händelseförloppet är måhända enkelt, men manuset är så pass välskrivet att det som i förstone verkar förutsägbart, visar sig vara ganska originellt. Dessutom plockas inga estetiska enkla poänger genom att fläka ut det isländska landskapet. Här är det Reykjaviks grå betongfunkis, den fula flygplatsen och en återvinningsstation som är fonden till Fúsis liv.

”En väldig vänskap” är en varm historia om en stor man i ett litet och kallt samhälle. En liten pärla helt enkelt.