En tidigare rektor för Handels som Mikael Holmqvist intervjuar beskriver hur skolan säljer in sig till företagarklassen, i den ständigt pågående raggningen efter generösa och frivilliga bidrag från sådana som tycker det är viktigt att Handels finns:
”Att vara rektor är att vara säljare, att vara social är enormt viktigt. Ni får duktiga ungar av oss, det är en enormt lönsam investering, ni sitter i pole position.”
Det är roligt.
Detta är en bok som fullkomligt flödar över av snärtiga uttalanden om studieobjektet, som alla pekar i samma riktning:
Handelshögskolan i Stockholm är en systematiskt snedrekryterande maskin med den dubbla uppgiften att 1) skapa prestige och inflytande åt näringslivet och 2) fostra nya ledare som kan föra kampen för kapitalismen – som ideologi och praktik – vidare med framgång.
Det vill säga exakt det som varje någotsånär orienterad människa vet redan innan man öppnar Mikael Holmqvists knappt 400 faktapackade sidor tjocka bok.
Det är sannerligen ingen avslöjande bok han har skrivit. Däremot en fördjupande.
Handelshögskolor startades runt om i västvärlden kring sekelskiftet 1800-1900-tal. Den i Stockholm grundades 1909 och flyttade in i sin Ivar Tengbom-ritade helgedom på Sveavägen 1925.
Syftet med alla dessa handelshögskolor var ett och detsamma: Att skapa anseende, legitimitet och därmed politiskt inflytande åt industrialismens nya företagarklass. Dels genom att skapa en professionell yrkesidentitet och dels genom att ansluta näringslivet till det akademiska livets kraftnät, denna lika outsinliga som outgrundliga källa till prestige och respekt.
Det som är häpnadsväckande i historien om Handels – och djupt fascinerande, och möjligen upprörande – är att denna alkemistiska växlingsprocess mellan ekonomiskt och kulturellt kapital lyckats så bra. Och fortfarande fungerar så bra.
Hur har Handels med prestigefunktionen i stort sett opåverkad kunnat överleva sådant som Anna Wahl-affären, där en av skolans viktigaste sponsorer i ett koncentrerat medialt fälttåg drev bort den första och enda genusteoretikern från Handelshögskolan? Vicky Ax:son Johnson ryckte i kopplet och fakulteten på Sveavägen tittade åt andra hållet.
Hur kan det inte skada Handels? Jo, förstås för att Handelshögskolans verkliga värde inte mäts i sådant som akademisk frihet. (Snarare hade det väl kunnat skada skolan om man inte lyckats hitta ett sätt att tillmötesgå Johnsonssfärens ledare när hon nu visade ett sådant engagemang.)
För att alkemin ska funka behöver Handelshögskolan bevara sitt godkännande från den akademiska världen, samtidigt som man lockar in massivt ekonomiskt stöd från sina ägare och beställare i näringslivet. Skolledningens konststycke är att gå denna balansgång – allt hårdare ansatt av ett segerrikt näringsliv med en alltmer grandios självkänsla.
Det är som sagt en bok som svämmar över av likartade citat och varierande uttalanden om ungefär samma saker. För att skriva en bok för samhällsdebatten och för den breda läsekretsen hade det räckt med femtedelen av exempel, men detta är ju också akademisk sociologi (författaren är både sociolog och ekonom) och ett grundligt framforskat material som ska redovisas.
Holmqvists skildring av den självsäkra, handlingsinriktade lilla högskolan på Sveavägen är rolig på det sätt sociologi ofta är: det är ju förbluffande upplysande, hårresande ibland, att ta del av människors självbild. Men den fastnar också i sociologins gränser; boken har oerhört svårt att komma längre än de observerade mänskornas syn på sig själva, svårt att hitta ett hållbart fotfäste för mer övergripande perspektiv.
Rätt ofta hamnar författaren istället i ett så att säga konkurrerande perspektiv där han, blind för sin egen syn på sig själv, anklagar Handels för att inte följa akademiska normer och ideal – trots att hans text är full av vältaliga belägg för att Handels aldrig haft för avsikt, eller till uppgift, att göra det.
Så när jag lägger ner boken är det med en djupare insikt i Handelshögskolans centrala roll för kapitalismens framgångar i klasskampen. Men också med känslan att trots att Mikael Holmqvist så flitigt lyfter fram alla dessa Handelsmänniskor och deras uttalanden i ljuset, trots allt detta han exponerar, pågår den stora makt-alkemistiska processen fortfarande bakom draperiet.