På 90-talet visade Helene Billgren teckningar som bottnade i flickromantiska drömmar om hästar, filmstjärnor och tjusiga utseenden. En kul antikonst, på tvärs mot all högkultur och lite klottrig och småfräck.

Nu har hon intagit hela det väldiga Liljevalchs med sin upp och ned-värld av högt och lågt, virkat, inplastat och tecknat. Det är sal på sal av nostalgiska snärtigheter uppåt väggarna.

Tjatigt blir det ibland, även om tapeterna utgör ett lyft. Men viktigast är att Helene Billgren med denna gigantiska utställning etablerar sig som en klassisk målare i en ursvensk expressionistisk tradition med föregångare som Bror Hjorth, X:et, Vera Nilsson och Dick Bengtson.

Det är oväntat och mycket spännande.