Bland Verdis operor är Falstaff en av de stora barytonrollerna och många drömmer om att sätta på sig lösmage. Även dirigenter älskar ”Falstaff” för dess raffinerade ensembler och kvicka vändningar. Verdi kunde sina saker; han var 79 år när han skrev denna komedi – den sista av hans många operor.
Här har den uppdaterats till en fars med välkända figurer från det stora landet i väster. Från början hade holländska gästregissören Lotte de Beer tänkt göra en parafras på George Orwells ”Djurfarmen”. Men coronaregler om distans på scenen satte stopp, och på kort tid svängde man om till en kombo av Fox News och Svenska hollywoodfruar.
De kärleksförvecklingar och drömmar om kyssar som ska till, fick lösas framför kameror med zoom-möten, emojis och greenscreen. Det är imponerande att Malmö alls fått ihop det coronasäkert på så kort rep-tid och med så mycket tekniska påhitt. Verdis komedi är musikaliskt väldigt kvick med avancerade ensembler där det ska sjungas i mun på varandra.
En förutsättning har nog varit denna handplockade och erfarna sångarcast. Och att regissör och dirigent samarbetat förr, senast förra vintern i Malmö.
Resultatet är kul, stökigt och faktiskt lite tankeväckande. Själv var jag en av de femtio på plats i denna norra Europas största teatersalong och kunde beundra hur man fick ihop alla trådar. Ett tekniskt pussel som matchar Verdis musikaliska mosaik.
Malmös coronabantade orkester lät fantastiskt under dirigenten Steven Sloande. Likaså hela ensemblen med den Trumpsluge georgiske Misja Kiria i spetsen. Det här kan man kolla själv, för Falstaff streamas varje föreställning framöver, för en smärre avgift.