Idén är enkel: spela som ”familjen” eller ”offer” — ungdomar på roadtrip som hamnar på fel avkrok utanför Austin, Texas och blir styckade, lemlästade och flådda.

Det slösas inte mycket tid på story. Du kastas rätt in i huset med underjordiska tunnelsystem, kyl- och vardagsrum, där farfar jämrar sig om att bli matad med blod. Antingen jagar du ungdomar med en oprovocerad törst eller rymmer från en köttig död.

Originalfilmen från 1974 var mästerlig skräck för låg budget. Den skapade videovåldsdebatt i Sverige i början av 80-talet och banade väg för genren ”Hillbilly horror” där stad och land ställs mot varandra i förenklade stereotyper uppskruvade till 11 för maximal våldsutdelning.

Det finns fortfarande någonting med ”familjen” och deras omotiverade ondska ute på vischan som kan förnimmas i spelet, trots att så mycket av den narrativa spänningen amputerats bort för att passa multiplayerformatet. Efter år av mediokra uppföljare, remakes och reboots ligger det väl nästan i ”Motorsågsmassakern”-seriens natur att alltid göra sina fans besvikna.

Spelet ”Texas Chainsaw Massacre” anno 2023 är det första sedan ett utskällt Atarispel 1982, och fortsätter en samtida trend där gamla slashers modeleras till att passa en målgrupp online. Mycket känns tyvärr igen från ”Evil Dead” och ”Friday the 13th” (också från Gun Interactive) på den tidigare generationens konsoler.

70-talets bästa slasher är en lockande idé för multiplayer, men spelbarhet och kontroll lämnar för mycket att önska. Ett obegripligt system för erfarenhetspoäng kan heller inte väga upp för bristen på variation.

Kalla mig gammaldags, men om jag spelar som kannibalen Leatherface och jagar ifatt en hippie med en motorsåg, då förväntar jag mig att mitt datoranimerade offer ska dö. Ändå händer inte det i ”Texas Chainsaw Massacre”. Kontrollen svajar, jag hugger och vevar men ingenting verkar träffa.