Under måndagseftermiddagen presenterade Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke regeringspropositionen kring Kulturskolan – en offentligt subventionerad institution vars ämneskurser når 230.000 barn i landet.
I propositionen En kommunal kulturskola för framtiden – en strategi för de statliga insatserna föreslås tre huvudåtgärder:
Ett bidrag för utveckling, där man i förslaget skriver att förordningen för befintligt bidrag om 100 miljoner kronor nu förändras för att uppnå bättre träffsäkerhet. Syftet med förändringarna är att möjliggöra för Kulturskolan att pröva nya vägar för att nå barn om ännu inte sökt sig till verksamheten, och för att förbättra tillgången av verksamheten i hela landet, enligt propositionen.
Satsning på lärarutbildning
Ytterligare ett förslag i propositionen som presenterades under måndagen utgörs av ett stöd till förbättrad kompetensförsörjning – vilket under namnet Kulturskoleklivet får 25 miljoner kronor för 2018 och 40 miljoner kronor från och med 2019.
Det tredje förslaget rör ett stöd till nationell samordning i form av ett Kulturskolecenter i Statens kulturråd, som från och med 2018 ska få 10 miljoner kronor årligen, enligt propositionen.
Förslaget syftar, enligt propositionen, till att kulturskolornas huvudmän – kommunerna – i högre utsträckning än i dag ska kunna samverka för att möta de utmaningar institutionen ställts inför, samt till att sprida kunskapen som finns inom området.
Den av regeringen tillsatta kulturskoleutredningen föreslog 2016 ett nytt statligt utvecklingsbidrag till kulturskolan på 200 miljoner kronor. Under dagens presentation föreslog regeringen i stället att det bidrag på 100 miljoner kronor som sedan 2016 fördelas till de kommunala kulturskolorna nu omvandlas till ett renodlat utvecklingsbidrag.
Dessa pengar ska fördelas via det nya kulturskolecentret.
Lärarbrist problem
Kulturskolans verksamhet, som erbjuds i 283 av landets kommuner, har genomgått flertalet förändringar under de senaste åren och har även brottats med ett antal problem. Bland annat råder lärarbrist efter att man, i ett försök att bredda utbudet, utökat undervisningen med ämnen som cirkus, spelutveckling och streetdans.
Det har också varit svårt att få en överblick över hur många lärare som faktiskt utbildas i de, för Kulturskolan, aktuella ämnena.
Bristen på lärare låg också bakom det initiativ som redan i höstbudgeten lanserades av regeringen – det så kallade Kulturskoleklivet – till vilket fjorton högskolor och universitet hittills anmält sig.
Ytterligare ett problem är att det råder stora skillnader i olika delar av landet vad gäller tillgången till verksamheten, där det råder stora regionala skillnader.