När islamorienterade Ennahda vann Tunisiens först demokratiska val i oktober 2011 växte oron för att kvinnors rättigheter skulle komma i kläm. I sin nya bok ”Det här är vår tid” skildrar journalisten Fanny Härgestam kampen för en ny grundlag i den arabiska vårens vagga.

Hon har pratat med politiker, civilbefolkningen, experter på internationell rätt för att försöka förstå hur man bygger en demokrati efter en revolution.

– Det jag framförallt ville åt var de där små nyanserna, att komma åt gråzonerna och berätta om vad som händer när revolutionsfebern byts ut till oro och rädsla. Kan det vara demokratifebrigt hela vägen. Vad händer egentligen i människor när man går igenom en så här samhällsomvälvning som revolutionen var för Tunisien, säger Fanny Härgestam.

”Beundrat de för att de orkar”

I reportageboken skildrar Fanny Härgestam fyra kvinnors liv.

Änkan Amira som förlorade sin man i revolutionen och tre nyblivna politiker som får vara med och skriva en ny författning. Alla fyra med en dröm om ett nytt, friare Tunisien.

– Gemensamt för de tre politikerna var att de ville väldigt mycket. De kom på ett något barnsligt sätt till grundlagsförsamlingen. Hade inte fullständigt klart för sig egna utmejslade positioner i olika frågor, visste inte heller vilka frågor som skulle bli de stora stridsfrågorna. Jag har beundrat de hela tiden över att de orkar.

En resa kantad av hopp och förtvivlan. Protester också mot den västvänliga oppositionen, som anklagades för att ”sitta på sina höga sekulära hästar”. Politiska mord och terrordåd, en händelsekedja som till slut tvingade fram en kompromiss i den lagstiftande församlingen.

Resultatet blev en ny grundlag som beskrivs som modell för hela arabvärlden.

Lagstiftat om kvinnors rättigheter

I ”Artikel 46” om kvinnors rättigheter slås fast att staten ska verka för lika representation mellan män och kvinnor i valda församlingar, och att staten ska verka för att eliminera våld mot kvinnor.

Men det räcker inte med en progressiv grundlag i ett land med utbrett våld mot kvinnor, särskilt på landsbygden. De religiösa referenserna – också i den nya grundlagen oroar – även om risken för en radikalisering tros ha minskat avsevärt.

– Så klart. Det här är ett dokument som skrivits. En juridiskt dokument och det handlar om att tolka det här dokumentet. Vill man tolka det utifrån en konservativ synvinkel så kan man det. Vissa experter pekar på specifika artiklar och formuleringar som skulle kunna öppna ett fönster till en mer konservativ stat, säger Fanny Härgestam.

Se hela intervjun med Fanny Härgestam i klippet ovan.