Granskningsnämnden för radio och tv har i uppdrag att kontrollera så att reglerna om opartiskhet, saklighet och otillbörligt gynnande följs av svenska radio- och tv-medier, så som Sveriges Radio och SVT.
Nu ska Granskningsnämnden själva granskas av Riksrevisionen, som har i uppdrag att granska hur statens pengar används. Myndigheten vill kontrollera huruvida Granskningsnämndens granskningar av public service är effektiva och leder till korrekta rättelser och åtgärder.
– Det är både spännande och viktigt att granska medieområdet, säger Gunnar Myrberg, revisionsdirektör på Riksrevisionen, till Kulturnyheterna.
– Givet programföretagens storlek, hur mycket pengar de får och hur viktiga de är så är det också viktigt att det finns en fungerande granskning av dem. Därför vill vi granska Granskningsnämnden.
Kontrollinstans under lupp
På senare tid har Granskningsnämnden varit uppe i det offentliga samtalet vid flera tillfällen. I november kritiserade Sverigedemokraterna public service i en debattartikel, och föreslog införandet av ett vetenskapligt råd som granskar SVT och SR.
Samma månad granskade Medierna i P1 Granskningsnämnden, och visade på att myndigheten har långa handläggningstider. Under den uppmätta perioden var den genomsnittliga handläggningstiden för fällda ärenden 178 dagar.
– Det är information vi tagit del av, och naturligtvis kommer att titta på, men det är inte därför vi gör granskningen, säger Gunnar Myrberg.
– Ibland gör vi granskningar för att det finns en problemsituation, men vi har ingen indikation på det finns stora brister i Granskningsnämnden i detta fallet.
Vill ge fakta till debatten
Däremot pekar Myrberg på det senaste årets debatt om public service framtid, och menar att en granskning av Granskningsnämndens effektivitet kan vara ett relevant underlag i den frågan.
Granskningen kommer att presenteras i form av en rapport i slutet av 2020, och kan förutom ett omdöme om Granskningsnämndens verksamhet även innehålla konkreta förslag på förbättringar som presenteras för riksdagen.