Barbie dominerade vita duken, Time Magazine utsåg Taylor Swift till årets person, flickiga attribut som rosetter dök upp på catwalken samtidigt som diverse ”girl”-trender avlöste varandra i sociala medier.

– Allting går att girlifiera, säger kulturjournalisten Nanna Olasdotter Hallberg som menar att årets tjejtrend bottnar i en ny feministisk våg som peakade 2014 – och har puttrat på sedan dess.

– Det vi ser nu har kanske inte så mycket med feminism att göra, utan det är marknaden som hakat på trenden och säljer tjejmerch, säger hon till SVT Kulturnyheterna och tillägger:

– Man tjänar exempelvis jättemycket på smink, det finns en anledning till varför kändis på kändis startar ett eget sminkmärke.

Förlängt flickstadie

På ”Barbie”-soundtracket ville alla från Nicki Minaj till Tame Impala medverka, och årets mest streamade artist på Spotify blev Taylor Swift.

– Hon är ju egentligen en 34-årig flicka, säger Nanna Olasdotter Hallberg och lyfter en till orsak till tjejtrenden:

– Den flickaktiga tiden i livet har förlängts, man får barn senare, gör karriär senare och då har du möjlighet att stanna i det här flickstadiet längre.

Tjejtrenden sker samtidigt som kvinnors rättigheter minskat på flera håll i världen – är det här sammankopplat?

– Somliga menar att vi regredierar till flickaktighet i tider av politisk turbulens, miljökatastrofer och allmän kris. Men jag tror det främst är marknaden som påverkar, säger Nanna Olasdotter Hallberg.

Möjlig kvinnofälla

Tjejtrenden är inte lika med ökad jämställdhet, utan snarare ökad konsumtion poängterar Nanna Olasdotter Hallberg – som också ser risker med trenden.

– Historiskt har kvinnor gjorts till en slags hybridvarelse mellan barn och vuxen. Kvinnor har flickifierats till omyndiga, utan ägande- och arvsrätt. Det finns absolut en risk i att vi nu själva frivilligt flickifierar tillvaron och exempelvis med girl math skämtar om att vi inte kan hantera pengar, säger hon och tillägger:

– Det skulle ju kunna användas emot oss vid ett senare tillfälle.