”Vi ska läsa!”

Det utropade dåvarande statsminister Stefan Löfven i ett tal i augusti 2016.

Likt hur sportlovet ämnar att främja fysisk aktivitet var tanken bakom läslovet att få unga att konsumera mer litteratur. Satsningen har enligt Tammi Gustafsson Nadels, undervisningsråd på Skolverket, blivit tydlig genom besök på skolor och samtal med lärare.

– Det vi kan se är ett generellt ökat intresse för läsning både i skolorna och runt om i kommunerna. Det känns som att medvetenheten kring att läsning är viktig blivit mycket större.

Men det är svårt att slå fast något, eftersom ingen övergripande granskning görs av namnbytets effekt som exempelvis utlåning av biblioteksböcker.

Skolornas engagemang syns, menar Gustafsson Nadel, bland annat genom att skolorna arrangerar läsfrämjandena aktiviteter och uppgifter.

”Svårt att etablera”

Men själva namnet Läslov har varit svårt att etablera och på så sätt lever Höstlovet kvar.

– Det kan man förstå eftersom Höstlov funnits i decennier.

Men bortsett från det sker alltså läsfrämjande aktivitet. På biblioteket Signalfabriken i Sundbyberg norr om Stockholm samarbetar man med omkringliggande skolor och arrangerar aktiviteter.

Men en målgrupp är svår att nå.

– Helt klart ser vi yngre barn och föräldrar i större utsträckning. Tonåringar, kanske något lite mindre, säger Kristin Andersson som är bibliotekspedagog på Signalfabriken.