– Vi har inte monopol på information längre, vilket jag i grunden tycker är jättebra. Det är inte längre bara några redaktörer i storstan, som ser ut på samma sätt, som bestämmer vad vi ska prata om, säger Martin Schori, journalist på Aftonbladet.
Både Martin Schori och Martin Moore, författare till boken Hackad demokrati och medieforskare på Kings College i London, menar att året 2011 var ett politiskt genombrottsår för sociala medier. Ett år då demokratiska demonstrationer kablades ut till världen via sociala medier.
– Jag tänker på den arabiska våren, Tahrirtorget i Egypten, när Mubarak avgick efter protester som till stor del hade organiserats via sociala medier, säger Martin Schori.
Även Martin Moore ser den arabiska våren som tillfället då allmänheten på allvar började förstå den politiska potentialen i att använda sociala medier. Men, han påpekar att även om det var demokratiska demonstranter som syntes då så var det också ett uppvaknande för mindre demokratiska krafter.
– 2011 var ett väldigt viktigt år för icke demokratiska länder och deras ledare. Som såg potentialen i att använda sociala medier för att stärka deras styrka och legitimitet. Vi såg det särskilt i Ryssland.
Brexit och Trump
Under det tidiga 10-talet växte användarantalen snabbt, 2012 hade Facebook mer än en miljard användare och Twitter 100 miljoner. Det var endast sex år efter att de båda plattformarna hade lanserats för den stora allmänheten. Martin Moore anser att 2016 är året då många förändrade sin syn på potentialen i social medier. Året som innehöll både brexit-omröstningen och Donald Trumps valseger i USA.
– 2016 började allt fler försöka förstå vad social medier kan göra med våra val och blev mer kritiska än tidigare. Upp till den punkten hade det till stor del varit en föreställning om att internet och sociala medier var uteslutande bra för demokratin, säger Martin Moore.
– I debatten efter USA-valet 2016 har sociala medier tillskrivits väldigt mycket makt och inflytande. Jag är inte säker på att det var så i realiteten, att ett stort engagemang på Facebook gav en massa röster, men det har präglat debatten, säger Martin Schori.
Båda valens resultat var överraskande och förklarades till stor del med påverkan från sociala medier. När sedan Cambridge Analytica-skandalen uppdagades följde en kritikstorm, det talades om demokratihot och risken för påverkan från främmande makt.
”Överdriva reaktioner”
Idag hörs rop från många politiker som vill regler de sociala medierna. Facebooks vd Mark Zuckerberg har också frågats ut av politiker i både USA och i EU.
– En del politiker, regeringar och partier kommer att överreagera. Vi har redan sett det i en del lagförslag som har kommit. Det kommer bli överdrivna reaktioner även om en del anklagelser har varit legitima, säger Martin Moore.
Martin Schori menar att de sociala medierna har bidragit till en hel del dåliga saker, som hot och hat mot journalister och politiker. Men, samtidigt vill han att det fria samtalet ska vara kvar.
– Jag vill inte att några anonyma redaktörer, eller andra makthavare, i USA ska bestämma vad som ska stå på internet, vilket det kan bli fallet i praktiken, säger Martin Schori.