Granskningen av kommunernas kultursatsningar utformades som en tvåstegsraket. Steg ett var att få en överblick av hur pengarna fördelades och hur mycket pengar det rörde sig om, kommun för kommun. Statistiska centralbyrån samlar årligen in ekonomiska uppgifter från Sveriges samtliga kommuner i det så kallade Räkenskapssammandraget.

I sammanställningen ingår fyra kategorier som tillhör kommunernas kulturverksamheter: allmän kulturverksamhet, bibliotek, musik- och kulturskola och stöd till studieorganisationer. Det senast inrapporterade materialet är för 2014. Det är utifrån detta material som vi har gjort vår granskning av kommunerna. För att göra materialet jämförbart mellan kommunerna har vi omvandlat materialet så att det är baserat på invånarantalet i kommunen.

Steg två

Efter en granskning av materialet gick vi vidare till steg två genom att intervjua de fem kommuner som lade mest pengar på kultur per person och de fem som lade minst pengar på kultur per person. Detta gjorde vi för att ta reda på hur de resonerar kring kulturfrågor och få en djupare och mer detaljerad förståelse för vad pengarna faktiskt går till. Till samtliga kommuner ställde vi samma tre frågor som de kulturansvariga fick svara på:

1. Varför ser det ut som det gör?
2. Vad definierar ni som kultur?
3. Hur kommer ni att jobba med kulturområdet i framtiden?

Åtta av tio kommuner valde att delta i intervjuundersökningen, fyra av de fem som lade mest och fyra av de fem som lade minst. Utifrån de svar vi fick genom intervjuerna har vi granskat skillnaderna och likheterna mellan kommunerna.