Liza Alexandrova-Zorina är rysk, putinkritisk journalist som flyttade till Sverige för att kunna utöva sitt yrke.

Nu har hon skrivit en sensationell reportagebok om den gråzon där hennes båda nationer möts: den ryskspråkiga underjorden i Sverige. En värld befolkad av postsovjetiska migranter, ett laglöst skuggsamhälle självorganiserat kring den starkes rätt.

Hon berättar om människor som svindlats på sitt startkapital för att köpa vad som beskrivs som ett allt-i-ett-paket för inträde på den svenska arbetsmarknaden, men som visar sig vara en skjuts från T-Centralen till migrationsverket. Det bedragarna säljer är tillgång till den vanliga asylprocessen, som är kostnadsfri. Det utlovade jobbet med tre mål mat om dagen finns inte alls.

Underjordiska ”vandrarhem” i villor eller nedlagda kontorshus eller köpcentrum som väntar på rivning. Lokalerna fylls med så många våningssängar från Ikea som ryms, sängplatserna hyrs ut för några tusenlappar i månaden.

Bygg- och städjobbare som sliter längre och hårdare än det svenska arbetslaget intill, för mycket mindre betalning. En betalning som dessutom ofta förhalas, krymps eller helt uteblir. Företagandet drivs delvis av rena kriminella som aldrig haft för avsikt att betala, delvis av småföretagare som själva är i knipa och försöker kapa åt sig de extra pengarna med alla medel.

Kvinnorna är förstås dubbelt utsatta, med sexuellt utnyttjande som en av branscherna i den underjordiska ekonomin. Liza Alexandrova-Zorina sätter in en annons på den ryskspråkiga sajten som alla använder: Ung kvinna söker jobb, allt är av intresse. Hon får massor av erbjudanden om platser som kombinerad hushållerska och webcam-porrmodell. Ligger hon också med uppdragsgivaren blir det en tusenlapp extra i månaden.

Läsningen ger svindel. Globaliseringens nya djupverkan. Inte bara ökad rörlighet, utan nu två samhällen hoptryckta på samma geografiska plats: migranter som ännu i det nya landet lever kvar i det hårdare, fattigare samhälle de försökte lämna.