Premiärdatumet var satt till juni förra året, men föreställningen stoppades och delar av pjäsen spelades in på nytt. N-ordet ströks ur pjäsen och ersattes med ”de från kolonierna”. Det var ett beslut som Radioteaterns ledning tog för att de inte ville att debatten om n-ordet skulle överskugga verket. Men det verkar som att det har haft motsatt effekt. En debatt pågår just nu och nu uttalar sig några av skådespelarna i ”Ungdom utan Gud”.

”Lika orimligt som att gå in på museer och be dem måla över”

Jessica Zandén, som i föreställningen spelar ordförande i rätten, menar att beslutet tyder på ett ängsligt förhållningssätt. Hon varnar för ett sluttande plan som i längden kan hota den konstnärliga friheten.

– För mig är det som sker rätt skrämmande och lika orimligt som att gå in på museer och kräva att de ska måla över, skulptera om eller täcka över vissa människor eller situationer som på något sätt skulle kränka andra.

”Olustigt med ändringarna”

Richard Forsgren, som spelar Herr N i pjäsen, tycker att det mesta redan är sagt, men ,menar att det är viktigt att lyfta fram vad som hände och vad som sades i Tyskland på 30-talet.

– Jag tyckte spontant att det kändes olustigt med omskrivningarna då jag menar att det finns en risk att man då förskönar en av de mörkaste perioderna i mänsklighetens historia, säger Richard Forsgren.

Beslutet kan variera från fall till fall

Magnus Lindman, dramaturg för pjäsen och en av de som var delaktiga i beslutet tycker dock att Radioteatern agerade rätt. Men bara för att de har gjort en ändring denna gång betyder det inte att det ska ändras i alla pjäser eller verk.

– Det var jag som beställde den här pjäsen från första början, och det har varit en intressant process som inneburit många frågor kring hur vi ska hantera dess innehåll. Jag tror att alla konstnärer som ger sig i kast med ett sånt här material hamnar i det. Vi har aldrig haft som avsikt att vara prejudicerande för hur n-ordet bör användas i allmänhet, utan förhållit oss till vår föreställning och dess kontext. Jag skulle aldrig kräva att man gick in och ändrade på museum eller i en bok till exempel, säger Lindman.

Ordet har en annan innebörd i dag

Han menar också att när författaren Ödön von Horváth skrev boken på 30-talet var n-ordet inte lika laddat som nu. När man hör det i dag har det en annan innebörd.

Blir det inte ännu effektivare att tydliggöra nazisternas människosyn om ni använt ordet?

– Texten har moderniserats för att framhäva dess aktualitet. N-ordet används sällan i diskussionen idag, en diskussion som ändå kan innehålla rasistiskt tankegods. Horváth nämner inte ordet nazist, utan har valt att förlägga sin berättelse i ett icke bestämt land för att göra diskussionen om fascism mer allmängiltig.

Ni ville undvika en debatt om n-ordet, men nu är den i full gång. Vad tycker du om det?

– Jag är förvånad att diskussionen har dykt upp nu. Vi får ta det härifrån och hoppas att det ändå väcker ett intresse och att folk lyssnar på föreställningen och bildar sig en egen uppfattning. De som för tillfället debatterar denna föreställning hårdast har ju inte hört den. Jag tror inte att en principiell diskussion om n-ordets vara eller inte vara är möjlig under dessa förutsättningar. Vi behöver vara ödmjuka inför både vår omvärld och de specifika verk vi talar om, säger Magnus Lindman.