Förr fick alla guldklocka för lång och trogen tjänst. Att byta jobb var suspekt och ”hoppjerka” ett skällsord. I dag är den fasta anställningen begränsad till en viss grupp på arbetsmarknaden. Många unga kommer, trots utbildning och rätt komptensprofil, alltid vara hoppjerkor.

Berättelser om den nya arbetsmarknaden blir fler, och märks i filmer och böcker som ”Äta, sova, dö” av Gabriela Pichler och i ”Yarden” av Kristian Lundberg. Nu kommer en svensk antologi som skildrar vår tids stora generationsklyfta. Boken har fått titeln ”Skitliv”, och innehåller texter av exempelvis Timbuktu och Nour el Refai.

”Jag vill inte flytta runt”

– Lägger man alla de här texterna bredvid varandra så ser man en jävla massa skit. Det är bökigt, det är jobbigt, frustrerande. Det är mycket stå och gå rakt in i en vägg för personerna som skildras i den här boken. Och det är ett skitliv. Det är inget bra liv, säger bokens redaktör Victor Bernhardtz.

Torun Carrfors som är sjuksköterska och en av skribenterna i boken. Hon kallar sig själv för ett  barn av sin tid. Torun Carrfors har aldrig haft en tillsvidareanställning, och aldrig ett jobb på samma plats i mer än ett år. Hon har bara fått vikariat, förlängda ett halvår i taget.

– Tidigare har jag försökt att tänka på de positiva sakerna för att inte bli knäpp, men när jag skrev så kände jag att jag inte alls vill behöva flytta runt, utan vara trygg och utvecklas på samma jobb, säger Carrfors.

Tv-reporter: Isak Klasson

Foto: Andreas Idén

Klippning: Åsa Wendel

Två av de tre personer som har producerat detta tv-inslag är inte tillsvidareanställda av Sveriges Television.