Enkäten från Kulturskolerådet visar att drygt 25.000 barn i dag får delta i undervisning i musik eller drama under skoltid. Men det bryter mot skollagen om hur rektorer får bevilja ledighet. I höstas beslutade Skolinspektionen att Gislaveds kommun bröt mot skollagen när de lät elever gå ifrån skolan för att ha musiklektioner.
– Det här är en pragmatisk lösning för kommuner som är beroende av skolskjuts. Det finns en stor oro bland kommunerna att Skolinspektionen sätter stopp för det. Det är lite av en paradox då Stefan Löfven skriver i regeringsförklaringen att Kulturskolan ska finnas i hela landet, säger Torgny Sandgren, Kulturskolerådets generalsekreterare.
Vanligare i norra Sverige och glesbygd
Kulturskoleundervisning under skoltid är vanligare i mindre kommuner och i de nordligare länen. Det är även vanligare i kommuner där elever bor långt bort från skolan och behöver skolskjuts. Kulturskolecheferna som svarat i enkäten uppger att undervisning i skolan behövs för att nå fler och säkra barnens kulturutövande i enlighet med barnkonventionen. Det är också ett sätt att skapa attraktiva lärartjänster och överbrygga socioekonomiska skillnader.
– Inte alla barn har föräldrar som kan skjutsa till en tätort. Vi vet att deltagande i kulturlivet generellt är väldigt beroende av föräldrarnas utbildning, socioekonomiska position och intresse, säger Torgny Sandgren.
Risken: en ojämlik kulturskola
Undersökningen pekar på flera risker med att dra in möjligheten till lektioner under skoltid. Kulturskolecheferna uppskattar att de skulle förlora mellan 35 och 50 procent av eleverna.
– Det här kan bidra till att polarisera Sverige. Alla barn ska enligt barnkonventionen ha likvärdiga möjligheter att delta i kulturverksamhet. Man väljer inte var man föds. Ytterst är det en rättvisefråga. Barn i glesbygd riskerar att få sämre möjligheter. Vill vi ha ett land där det blir allt för stora skillnader mellan barns uppväxtvillkor? Vi vill uppmärksamma regeringen och beslutsfattare, att det här är en verklighet i hälften av landets kommuner, säger Torgny Sandgren.
Han och Kulturskolerådet menar att förändringar måste till på nationell nivå.
– En lösning är att skriva om skollagen, men det är upp till politiken. Det vi har sagt är att det bör kunna lösas lokalt. I de kommuner vi har tittat på har barnet inte fått sämre skolreslutat, säger Torgny Sandgren.
Kulturnyheterna söker kulturminister Amanda Lind för en kommentar.
Kulturskolerådet
• Bildades 1996. I dag är 90 procent av landets kommuner medlemmar.
• Kulturskolerådet är en ideell, partipolitisk och fackligt obunden förening som verkar för en tillgänglig och kvalitativ kulturskoleverksamhet.