Det var sommarsamling på Svenska Filminstitutet idag, där semesterns kommande begivenheter presenterades.
Mitt i juli kommer filmfesten som hela Göteborg har väntat på, Håkan Hellström-hyllningen ”Känn ingen sorg”. Regissörerna Björn Stein och Måns Mårlind berättade nyligen att de var lätt överraskade över den positiva responsen i staden, på själva projektet, alltså. De hade mött infödingar som med sammanbitna tänder sa ”Det här är viktigt för oss!”Lillebrorskomplexet lever och frodas.
Men så är det här mycket riktigt också en rejäl västkust-propaganda, det är bara Albert och Herbert som saknas, men främst såklart ett frejdigt besök i Håkan Hellströms musik- och begreppsvärld. ”Känn ingen sorg” är sommarens självklara publikhit, den glider fram på fyndigt manus av Cilla Jackert, lekfull regi och ett ovanligt inspirerat digitalt bildarbete.
Visst, lite grabbigt är det allt, men milt och godhjärtat så. Filmmakarna bör dock vara beredda på att få ta emot en del smisk för det klichéartade porträttet av Eva, objektet för huvudpersonens åtrå (även om det är i linje med filmens faiblesse för medvetna överdrifter).
I augusti får vi (nog inte) svaret på frågan: ”Hur många kramar finns det i världen?”
Det är regissören Lena Koppel som gör en uppföljare på sin feel-goodframgång med ”Hur många lingon finns det i världen?”– en spelfilm som handlade om grundaren av Glada Hudik-teatern, Pär Johansson, och hans succéartade jobb med ett gäng funktionshindrade personer.
Lingon-filmen upprepade tanken ”det finns inga gränser” till dödagar, manade till att tänka utanför boxen, men var paradoxalt nog väldigt fyrkantigt och konventionellt berättad. Får se om uppföljaren vågar utmana lite mer. Fan tro´t.
I slutet av juni ser vi ”Tyskungen”, ytterligare en del i den omfattande Camilla Läckberg-franchisen. Det är inte så mycket att orda om, det är vad det är, och det är inte mycket att hänga i midsommarstången…
Man kan istället summera dagens presentation med att det rör sig om filmer breda som lagårdsdörrar, lättfattliga som nubbevisor.
Festligt och folkligt ska det vara. Som det brukar när det gäller svensk sommarfilm. Branschen tillskriver inte sommarsvensken någon större hjärnaktivitet.
Lite dito substans blir det dock. Lagom till kräftslakten i augusti kommer nämligen något så rart som en svensk splatter- och zombiefilm, kallad ”Vittra”. Den här lågbudgetsatsningen presenterades inte på Filminstitutets pressträff, antagligen för att den är gjord utanför systemet.
”Vittra” följer den filmiska naturlag som säger att om ett gäng unga människor befinner sig en enslig stuga i skogen, kommer de döden dö, till (näst) sista man, eller kvinna.
Om man ska döma utefter trailern verkar det vara en hyllning till genreklassikern ”Evil Dead” (vars reboot för övrigt går på svensk biograf just nu). ”Vittra” kommer säkerligen inte delta i Guldbagge-racet, men det är ändå lite kul att branschen producerar även den här sortens snaskigheter.